Vision i världen


Vad gör Vision i Bryssel? Vad håller vi på med i de internationella organisationer som vi är anslutna till? Hur påverkar vi på de olika internationella arenor där vi finns?
Följ med på min blogg – jag ska försöka ge en inblick i hur vi jobbar internationellt och vad vi åstadkommer.

Jag kommer inte bara att referera och beskriva utan också dela med mig av mina personliga tankar och funderingar kring det som händer på den internationella arenan.

onsdag 24 oktober 2012

På väg till Bryssel

På väg till Bryssel för att delta i ett möte i EPSU ekonom nätverk. På dagordningen är diskussion av en rad rapporten från bland annat IMF som påpekar konsekvenserna av åtstramningspolitiken på utvecklingen i tillväxten och BNP. På dagordningen är också en uppdatering av den senaste ekonomiska utveckling i EU, om trycket på löner och kollektivavtalen i kölvattnet på krisen och EU:s press på medlemsländerna att föra en väldig restriktiv ekonomisk politik och om den kommande Annual Growth Survey för 2013 från EU kommissionen. Vi skall också diskutera finansiell transaktionsskatt, en skatt Europafacket stödjer och som stora länder i EU stödjar, men som vi hemma i Sverige har problem med, båda i facket men också regeringen är emot.

tisdag 16 oktober 2012

Rekommunalisering eller in-sourcing


Pratade idag med en engelsk kollega från GMB – Britain’s General Union. Vi deltar i ett möte i EPSU i fortsättningen av gårdagens sociala dialog konferens om ”The Future of the Workplace”. Gary som han heter kommer från London, från ett av stadsdelråden. Tillsammans med ett par fackliga kollegor blev han valt in i stadsdelsrådet på ett politiskt program som var mycket kritisk till outsourcing och privatisering.
Primärt genom att påvisa det ekonomisk ohållbara i att out-sourca och privatisera kommunal verksamhet har man nu i hans stadsdel börjat in-source – som de kallar det - verksamheten. Flera ganska store in-sourceringar är genomfört de senaste åren. Man har in-sourcat underhåll och städning av skolor och av byggnader och även om man ökat lönerna för de anställda från minimumlönen till genomsnittslönen samt infört pensionsordningar för alla så har man fortfarande sparat en million £. Man har också in-sourcat återvinning och avfallshantering och igen ökat löner och pensioner för de anställda. Här var det positive resultat 4 mill. £ extra i stadsdelskassen. Men in-sourcingen har inte bara handlat om besparingar, ganska stora besparingar, men också större kontrol över sina resurser lokalt, om mera flexibilitet i planeringen av verksamheten och direkte inflytande på kvaliteten av tjänsterna.

måndag 15 oktober 2012

Framtidens arbetsplatser – när blir det framtid?


Vår europeiska branschorganisation EPSU och de kommunala arbetsgivarna på EU nivå i CEMR har det senaste året genomfört ett gemensamt projekt under rubriken ”Framtidens arbetsplatser: säkra kvalitetsjobb och moderna och hållbara arbetsplatser i kommuner och regioner”.
I projektet har vi under året har workshopen om finansieringen av kommuner och landstingen/regioner, om rekrytering och bibehållande av personalen med särskilt fokus på unga och äldres sysselsättning, om livslångt lärande, om jämställdhet, mångfald och icke-diskriminering, om migration och rörlighet samt välmående och hållbara arbetsplatser.
Syftet med projekten var ganska omfattande och i ett vist mån kan man redan nu konkludera att vi att vi har en bit väg att gå för vi kan säga att projektet lyckades. Syftet var dels att identifiera vilka utmaningar vi står inför när det rör sig framtidens arbetsplatser, att utvärdera i vilken utsträckning vi redan tar itu med dessa utmaningar, bland annat genom att insamla bra exemplen och case-studies, att påpeka eventuella brister samt att utforska nya och innovativa lösningar som är genomförbara inom ramen för den sociala dialogen samt att formulera rekommendationer till hur vi kan förutse och förbereda oss på förändringar för att kunna leverera högt kvalitative välfärdstjänster till medborgarna.
En avslutande konferens avhållas idag i Prag, dels för att uppsummera – hur långt kom vi – och dels för att dra ett antal slutsatser på alla ovannämnda områden om hur vi kan jobba vidare de kommande åren.
Jag deltog i en workshop om migration. Här diskuterade vi bland annat hur man kan använda kollektivförhandlingarna och kollektivavtalen till att bättra integrationen och mångfalden på våra arbetsplatser och hur vi kan skapa diskrimineringsfria arbetsplatser. Redan nu har vi erfarenheter från en del länder hur detta göras, där man ingår avtalen som innehåller t.ex. generella bestämmelser om likabehandling, om hur man hanterar trakasserier på arbetsplatsen, lika tillgång till utbildning, språkkurser, rekrytering och hur man tar hänsyn till olika religiösa traditioner.
Från vår workshop föreslår vi att vi fattar beslut om en joint statement om integration och mångfald som bifogas av ett inspirationskatalog med bra exemplen på hur man kan jobba med integration och mångfald på arbetsplatsen.
Det är fortfarande långt att gå på de flesta av de områden vi har dryftat i detta projekt. Jämställda löner till exempel, här har krisen bidraget till att öka skillnaderna. Når det rör sig kompetensutveckling och vidareutbildning är det bara 10 % som får erbjudandet (EU genomsnitt) och det vill vi gärna ha upp på minst 15 %. Och arbetsmiljön, jo det finns också en del att göra – summan av kardemumman är väl att det finns plats för ett nytt projekt!

torsdag 20 september 2012

Visions solidaritetsarbete – Tunisien


Detta är ett projekt jag tyvärr inte har fått berättat om.  På hösten förra året hade Vision donerat penga från sin solidaritetsfond till PSI katastroffond för Pakistan. Emellertid fants ingen att kunna fördela pengarna till i Pakistan och därför avtalade vi med PSI att pengarna istället kunna användas till ett projekt i Tunisien, till ”PSI Communicators’ action network forum”. Detta forum träffades i november 2011 i Tunis till ett antal workshopen om mediakontakt, kommunikation, att blogga, sociala medier etc. Från sexton länder deltog 50 informatörer i forumet och mer än hälften av dessa var kvinnor. Och det var precis syftet med pengarna från solidaritetsfonden, att ge många fackligt aktiva kvinnor möjlighet för att delta.

Mer information om PSI Communicator’s Action Network och ovannämnde projekt och andra projekten kan fås på www.psi-can.org.

onsdag 19 september 2012

Visions solidaritetsarbete – Ecuador


Strax innan sommarn donerade Visions solidaritetsfond 54 000 kronor (6000€) till våra fackliga kamrater i Ecuador. I oktober 2011 fattade regeringen i Ecuador beslut om att avskeda runt 3 000 offentligt anställda. Uppsägningar är en del av en större reform beslutat i juli 2011. Målet var privatiseringen av offentliga välfärdstjänster inom bland annat utbildning och sjukvård. I reformen ingår även ändringar av arbetsrätten som betyder att de offentlig anställdas fackförbund reduceras till föreningar utan rätt till att förhandla kollektivt och ingå kollektivavtal. Efterföljande är hundravis av offentligt anställda uppsagt och man fruktar att ännu fler står överför att få sparken. Redan i ett brev till ILO i november 2011 skriver PSI (det globala facket för offentligt anställda) att i första runda rör uppsägningarna 5 000 anställda, men att det kan komma röra sig helt upp till 150 000.

I kölvattnet på uppsägningarna och begränsningarna av de fackliga rättigheterna har myndigheter hotat fackliga företrädare och kriminaliserat fackliga aktioner emot de omfattande uppsägningar och inskränkningar av de fackliga rättigheterna.  I många fall ankom polisen till arbetsplatser för att säkerställa att uppsägningarna effektuerades och att de uppsagda medarbetarna lämnade arbetsplatsen.

Redan tidigt i förloppet tog facket i Ecuador kontakt till PSI för att få stöd och PSI uppmanade sina medlemsorganisationer att stödja kollegorna i Ecuador genom solidaritetshälsningar, protestbreven till regeringen mm. Vision beslutade under våren 2012 att donera pengar således att fackförbunden kan anlita advokater i samband med rättsprocesser emot en rad fackliga företrädare.

måndag 17 september 2012

Internationella gäster på Visions Förbundsmöte


På torsdag börjar Visions Förbundsmöte i Norrköping. En del gäster från Visions systerförbund deltar i Förbundsmötet. Från PSI - vår globala fackliga organisation – kommer generalsekreterare Peter Waldorff. Han talar till Förbundsmötet torsdag eftermiddag om de globala utmaningar, om attacken på offentligt anställdas rättigheter, om solidaritetsarbetet och om de utmaningar PSI som organisation står inför.
Systerförbund från Tyskland, Spanien, Lettland och Estland, Ryssland, Norge och Danmark, Österrike, Botswana och Irland deltar på Förbundsmötet.

På lördag har vi ett internationellt seminarium, där ordföranden för ett av våra Botswanska systerförbund Othusitse Bina Tsalaile vill prata om fackliga rättigheter i Botswana och ordförande för Impact i Irland Kevin O’Malley vill berätta om hur facket kan få inflytande på krispolitiken i ett land som drabbades hårt av den finansiella och ekonomiska krisen.

måndag 23 april 2012

Så långt, så väl


Är i Bryssel för att delta i EPSU:s styrelsemöte som äger rum i morgon de kommande dagar. Passade på tillfället att få en träff i EU Parlamentet för att dryfta offentlig upphandling. Som jag redan har berättat om tidigare har EU Kommissionen lagt fram till förslag till nytt direktiv om offentlig upphandling. Offentlig upphandling är ett viktig fråga för Vision och vi har genom många år jobbat med frågan på olika sätt.
Nu skall den europeiska lagstiftning i frågan revideras, eller moderniseras som det så snyggt heter när EU Kommissionen omtalar direktivförslaget.  För Vision är offentlig upphandling ett medel och inte ett mål i sig själv. För os är fokus på kvalitet det viktigaste, om att få mest och högsta kvaliteten för skatteborgarnas pengar, oansett om tjänsterna produceras i eget regi eller om de upphandlas. Det tillsammans med att förstärka möjligheterna för de upphandlande myndigheterna att ta sociala hänsyn i upphandlingen är centralt för Vision i försöket på att påverka diskussionen och lagstiftningen på EU nivå. Vi försöker att påverka EPSU och olika NGO på EU nivå i frågan och vi försöker också genom kontakter i EU Parlamentet. Nu har vi dels diskuteras och lämnat generella kommentarer och konkrete förslag till direktivförslaget. Och vi har gjort det i god tid, det vill säga innan de olika kommittéerna i Parlamentet diskuterar frågan. Det skall ske innan sommar och på hösten skall man så i själva Parlamentet diskutera det nya upphandlingsdirektivet. Så det finns fortfarande möjlighet för att påverka.
I kväll har vi nordiskt möte för att förbereda oss till diskussionerna på EPSU styrelse i morgon och på onsdag. Den ekonomiska krisen och krispolitiken är fortfarande högt på EPSU dagordning och en del av tiden kommer vi att ägna oss denna fråga, dels en läges rapport, hur ser det ut just nu i särskilt de länder som är hårt drabbat av krisen och dels om hur alternativet till den aktuella åtstramningspolitik kan bli starkare. Under morgondagen skall vi också diskutera klimatförändringar och de utmaningar den ger. EU:s klimatkommissär skall inleda diskussionen.

måndag 2 april 2012

En spännande dag i Bryssel är slut. Bra diskussioner i EPSU:s Public Service Network om offentlig upphandling. Det finns flera anledningar till att diskutera offentlig upphandling. Dels har upphandlingsutredningen i Sverige nyligen lagt fram sin första delbetänkande, dels har nya forskningsrapporten – båda i Danmark och i Sverige - satt fokus på effekterna av upphandlingen/konkurrensen och dels har EU Kommissionen lagt fram ett förslag till ny lagstiftning, ett förslag till direktiv, som faktisk är ganska omfattande.
Offentlig upphandling är ett hög prioriterat fråga för Vision och vi har genom åren jobbat med frågan på olika sätt.
Vision har lämnat synpunkten till TCO på upphandlingsutredningens delbetänkande ” På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen”. Vi har också haft kontakt med svenska EU Parlament ledarmöter för att påverka diskussionen på EU-nivå.
Vision fokuserar primärt på kvaliteten i upphandlade tjänster, social ansvarlig offentlig upphandling och i respekten för det politiska valet mellan att fasthålla en tjänst i eget regi, att samarbete med andra kommuner/myndigheter om en tjänst eller att upphandla den. Vi vill Världens modernaste välfärd – det är Visions mål och vi måste se offentlig upphandling som ett medel för att nå detta mål. Det handlar om kvalitet – om att få mest och högsta kvaliteten för skatteborgarnas pengar, oansett om tjänsterna produceras i eget regi eller om de upphandlas. Därför måste vi ha mer fokus på kvalitet i den offentliga upphandlingen och vi får själv vara mer tydige når vi pratar om kvalitet.

torsdag 15 mars 2012

I dag är det Bryssel – träff med de europeiska arbetsgivarna. En omfattande dagordning skall diskuteras, livslång lärande, offentlig upphandling, en grönbok om omställningar och en vitbok om pensioner är några av dagens frågor.
Mötena i London i går med kollegor från våra systerförbund Unison, England och STAL, Portugal var båda ganska effektive men också informative och på sitt sätt trista. Utvecklingen i varken England eller Portugal är positiva. I England har man recession, BNP faller och arbetslösheten ökar. Över 175 000 offentligt anställda fick sparken i 2011 och en lång rad av välfärdstjänster försämrades – och man har bara genomfört 25% av de nedskärningar som regeringen har planerat. De resterande 75% kommer nästa två år. För fjärde år i rad är de offentligt anställdas lön fastfryst och med en inflation som är större än genomsnittet i EU har det store mänsklige konsekvenser.
I Portugal är det bara sämre, djup djup kris och samma kur och konsekvenser som i England, nedskärningar och uppsägningar, hög ungdomsarbetslöshet och ökat fattigdom och desperation, särkilt bland ungdomar. Och som kamraterna säger – detta är bara början.

tisdag 13 mars 2012

Omställningar, pensioner och en del annat

I denna vecka är det möten i EPSU och i den sociala dialogen samt ett möte med kollegor i vårt systerförbund i England.
På onsdag har vi möte i ledningen för EPSU:s fasta kommitté för Lokal och Regional förvaltning. I ledningen sitter kommitténs ordförande Anders Hammarbäck samt de två viceordförande som kommer från Unison i England och Stal i Portugal samt ett par sekretariatsfolk. Vi träffas hos Unison i London och syftet med möte är planering av vårens möten och aktiviteter och det är faktisk en ganska omfattande dagordning som spänner från en diskussion av en europeisk konferens, klimatförändringarna och den offentliga sektorn, offentlig upphandling, omställningar, en EPSU strategi för sociala tjänster och förberedelse av mötet i den sociala dialogkommitté som vi har på torsdag i Bryssel.
I den sociala dialogkommittén skall vi diskutera livslång lärande. Med utgångspunkt i ett EU-papper om ”New skills and jobs” skall vi se på utvecklingen på vårt område när det kommer till livslång lärande, utbildning och kunskaper/färdigheter. På eftermiddagen skall vi se om vi kan komma överens med arbetsgivarna på EU-nivå om en joint statement om ömställningar i den offentliga sektorn. EU-kommissionen har skrivit en grönbok om omställningar och hur man kan anpassa sig till förändringar. Den fokuserar primärt på den privata sektorn vilket vi tycker är synd, vi önskar därför att visa att också inom den offentliga sektorn ser vi ständiga omställningar i syftet att förbättra kvaliteten. Men också pensioner – EU Kommissionen har just offentliggjort en vitbok om pensioner – och sociala kriterier i offentlig upphandling är på dagordningen.
Men när jag nu är i London tisdag eftermiddag passar jag på att träffa min motsvarighet på Unison för att diskutera gemensamma frågor, bland annat PSI kongressen som äger rum i november och där vi just nu förbereder de olika dokumenten som skall diskuteras och fattas beslut om på kongressen.

tisdag 14 februari 2012

Praktiskt solidaritetsarbete är efter min mening spännande, givande och upplevelsesrikt. Särskilt når det ger mening, ger resultat och det gör Visions projekt i Botswana. För de involverade organisationer, som stärks, utvecklar sin förmåga att representera medlemmarna, att rekrytera nya medlemmar, förhandla kollektivavtal med arbetsgivarna och spela sin roll i civilsamhället. Det kan låta banalt, men det är det inte för kamraterna i Botswana, det är stora utmaningar och tuffe villkor som är deras verklighet.
Men också de kollegor som deltar i projektet, i dets planering och ledning, i workshopen och konferenserna eller andra aktiviteten också de är på en resa. De är starka och engagerade människor, det känns direkt i diskussionerna på mötena i helgen. Men det var särskilt tydigt där Olof och jag tillsammans med representanten från PSI åkte 5 mil utanför Botswana huvudstad till en liten stad för att närvaro och visa vår solidaritet med 39 kollegor som var åtalat för brott – enlig kriminallagen – i förbindelse med strejken förra året och som jag tidigare har berättat om. Jag skall inte gå i detalj, men summan av kardemumman är att åtalet mod kollegorna blev nedlagt för tillfället.
Olof Ambjörn – också internationell sekreterare på Vision - håll en kort tal till kamraterna utanför tingshuset efter domstolsförhandlingarna där han uttryckte vårt stöd och solidaritet, av vikten av att vi stödjer varandra i vårt arbete och försvar av mänskliga och fackliga rättigheter oansett var vi befinner oss.

måndag 13 februari 2012

Vision i Botswana

Vårt projekt här i Botswana involverar tre systerförbund som alla är medlemmar av vår globala organisation PSI (Public Service International – tidigare också kallat ISKA). Ytterligare är två lärareförbund med i samarbetet.
Våra systerförbund organiserar inom centraladministrationen, lokala myndigheter , hälso- och sjukvård samt allmännyttiga verk.
Projektets huvudrubrik är ”Decent work for Quality Public Services” och den rubrik täcker faktisk alla de projekten som Vision är en del av – i Turkiet, i Vietnam, i Södra Latinamerika, i Mauritius och så här i Botswana.
Projektet handlar primärt om hur man tacklar begränsningarna i de fackliga rättigheterna, stärka fackets förhandlingskapacitet, om ofasta och osäkra jobb och hur man kan förbättra villkoren för denna växande grupp, jämställdhet och likalön, involvering av kvinnor och unga i facket och fackliga aktiviteter och slutligen om kvalitet i välfärdstjänsterna. Det är jo ett ganska omfattande projektmål och därför fokusera man i de olika länderna också på mera specifika delar av programmet som bättra är i tråd med deras behov och önskar. Här i Botswana fokuserar man således på begränsningarna av de fackliga rättigheterna, involvering av kvinnor och unga i fackets aktiviteter och beslutfattande strukturer, på kollektivförhandlingar och rekrytering. De flesta av aktiviteterna inom ramen för ett projekt består av möten, seminarier/workshopen och konferensen – ibland kan det vara svårt att se skillnaden, men det är väl primärt arbetssättet och storleken som bestämmer vad det är.
I 2011 genomförde man t.ex. en rekryteringsworkshop och ett par om kollektivavtalsförhandlingar, härunder ett särskilt för kvinnor.
Projektet har varit stärkt påverkat av den stora strejk som genomfördas i perioden april – juni, där 90 000 av 15 0000 anställda i den offentliga sektorn strejkade som jag tidigare har omtalat här på bloggen. Strejken fyller fortfarande mycket i förbundens arbete och vill också påverka projektet i år.
För 2012 planeras en workshop om begränsningarna av de fackliga rättigheter och övergrepen på fackliga aktivister, en workshop som kanske senare i samarbete med PSI kan resultera i ett klagomål till ILO över dessa övergrep. Ytterligare planeras tre workshopen för förhandlare, det vill saga dem som skall delta i det såkallade ”Förhandlingsråd” där facket i framtiden skall förhandla löner och villkor med regeringen.

söndag 12 februari 2012

De samma frågor här som där

Mötet med Visions systerförbund i Botswana börjar idag först kl. 12:30. Det är söndag och för många här i Botswana betyder det kyrkatid. Religion betyder mycket mer i detta samhålla än hemma. Blev ganska överraskad över att mötet i går öppnades med en bön. Ordföranden för den nationella koordinationskommitté – som motsvarar SVISKA, samarbetet mellan de svenska PSI medlemsförbunden – gav strax ordet till en av kanslicheferna som så bad alla be. Det var en liten löjlig känsla, men jag får jo bara respektera att så är det.
Således kan jag jo tycka att religion är bra ting, den medförde att Olof och jag fick ett par timmers ledighed här till förmiddag, som vi bland annat kunna använda till liten reflektion över de senaste dagars upplevelser. Även att våra villkor, vår verklighet är så olika så är de helt stora principiella frågorna och diskussioner i stort de samma som här som hemma. Privatiseringar, omstrukturering av den offentliga sektorn som i detta land är ganska stor. Staten spelar den avgörande rollen i ekonomin och samhället, vilket den har gjort sidan frigörelse från den engelska kolonialismen i 1966.
Relationerna till det övriga fack, till de fackförbund som man kanske inte helt sympatisera med, av olika orsaker som inte behöver vara politiska, men mera av organisatoriska skäl, synen på rekrytering, förhållet till medlemmarna, till deltagande i strejken etc. Också relationerna till partierna är på deras dagordning, hur samarbetar man med dessa? Eller kanske primärt med det som är regeringsbärande och vad är konsekvenserna av detta när staten i kölvattnet av en omfattande strejk begränsar de fackliga rättigheterna?
Också förhållet till befolkningen, den allmänna opinionen, särskilt i ett strejkläge, hur säkra man sig stöd och uppbackning, båda under och efter en strejk? Att en strejk inte bara rör sig de anställdas löner och villkor men också välfärdstjänsternas kvalitet och att detta syns för andra än bara facket.
Jo det är spännande. Nu skall vi fortsätta mötet, dels för att diskutera vidare och för att planera projektverksamheten för resten av 2012.

fredag 10 februari 2012

Fin morgon i Joburg , sol men inte helt blå himmel, ljust da jag vaknade här till morgon runt 6:30 lokal tid (05:30 Stockholm tid) vilket jo var härligt. Blir hämtat kl. 09:00 och så är det träff på PSI:s regionkontor det mesta av dagen.
Blir en spännande dag och en del att diskutera. Sydafrikas president Jacob Zuma lagde igår fram en stor investeringsplan for att ”boost industri and jobs” på över 300 milliarder Rand (ungefär det samma i svenska kronor). Det är tydigt att här finns ingen EU-kommission eller IMF till att kräva att Sydafrika skall göra tvärtom som vi gör i Europa, försöka spara oss ut krisen. Industrialiseringsplanen som den kalles innehåller store investeringar i infrastrukturen, särskilt järnvägar och hamnar. Så mycket som 200 milliarder skall investeras i järnväger, bland annat för att få transporten av kul bort från vägarna. Två universitet skall byggas och en fond som skall stödja låginkomst gruppen så de kan få bättra möjligheter för huslån i bankerna är också en del av paketet. Ytterligare avsättas milliarder till hjälp för företag att anställa fler, för arbetslösheten är hög, ca 24 %. Detta är liten mindra är förra året, da arbetslösheten var 25 %, men under 2011 blev det skapt 365 000 nya jobb. Men det krävs mycket fler jobb och det skall ske genom som Zuma uttrycker det ”att industrialisera landet”.

Hoppas under de kommande dagar att diskutera planer med de kollegor jag komma att träffa för att höra hur de ser på denna stora plan. När man läser tidningarna är det tydigt, även att man tycker att Zuma höll ett bra tal och att det kanske var hans bästa tills nu, att Zuma uppmanas till att följa de många fina ord upp med handling.
Cosatu - The Congress of South African Trade Unions – välkomnar på deras hemsida investeringsplanen, men är besviken över att når man nu investerar så stora summar i vägar och järnvägar, att man så inte också planlägger förbättringar av den kollektive transporten. Förutsättningarna för att lyckas är enligt facket, att centraladministration förbättras så den förmår att genomföra så stora planer och att man tar itu med den omfattande korruptionen.
Vi – Olof Ambjörn och jag är nu ankommet till Johannesburg efter 11 timmars flygresa från Frankfurt i en A380, ett imponerande stort flyg.

Efter en snabb dusch på hotellet har vi haft möte med Jasper Goss från PSI och vi skall träffas igen senare i eftermiddag. Vi skulle också ha träffad PSI:s regionalsekreterare på PSI:s regionkontor (PSI står för Public Service International och är vår globala organisation). Men PSI skulle delta i ett möte i arbetsdomstolen så träffen är uppskjutit till i morgon. I morgon skall vi så ha är en mer generell orientering om det politiska och fackliga läge i Söder Afrika samt en utvärdering av de senaste årens aktiviteter i det samlade projekt och planerna för 2012.

Projektet i Söder Afrika är ganska stort och därför delat i flera delregionala projekten. Vision är engagerat i delprojektet för Botswana och Mauritius. På denna resa skall vi besöka Botswana och vi reser dit I morgon eftermiddag. I Botswana, i Gaborone stannar vi till måndag och vi skall träffa de kollegor som är ansvarliga för projektet i Botswana. Också här är det utvärdering av de senaste årens aktiviteter och planering av 2012 som är på dagordningen. Mötet i Botswana kommer att stå i ljuset av den omfattande strejken i den offentliga sektorn förra året. Strejken började den 4 april och slutade först den 13 juli. Vi kommer helt säkert att höra mycket om strejken och de blir spännande att höra mera om strejkens resultat. Under dagarna i Botswana skall vi också träffa våra fem systerförbund som alla deltar i projektet samt representanter från olika NGOar och regeringen.

Det hela slutar måndag med hemresa via Johannesburg.

onsdag 8 februari 2012

På väg till Sydafrika

Åker idag till Johannesburg med min kollega på Vision Olof Ambjörn och Jasper Goss från PSI:s huvudkontor och ansvarlig för PSI:s projektverksamhet.
Vi deltar i ett störra regionalt projekt som involverar flera länder i Söder Afrika. Därför har vi av praktiska orsaker delt projektet i underprojekten och Vision arbeter tillsammans med systerförbund i Botswana och Mauritius.
Vi skall på denna resa primärt besöka vårt projekt i Botswana, dels för att utvärdera projektet, vad som är hänt de senaste åren och dels för att ta del i planeringen av aktiviteter i 2012. Vi skall också träffe representanten från Visions systerförbund i Botswana. I Johannesburg skall vi träffa kollegor på PSI kontoret torsdag och fredag innan resan går till Botswana.
Det blir spännande, jag har aldrig vart i Sydafrika och Botswana. Ser fram till många spännande diskussioner som jag skall försöka att skriva om på min blogg de kommande dagar.

tisdag 7 februari 2012

Är i Bryssel till möte i EPSU:s ”Economic Policy Group”. Det är gruppens andra möte, det första hade vi den 29 november 2011. Där hade vi den förste diskussionen om EU Kommissionens ”Annual Growth Survey”. Som jag skrev på min blogg efter detta möte blev det inte så mycket diskussion som jag hade hoppas på. Men nu skall vi fortsätta diskussionen och förhoppningsviss kan diskussionen gå mer i djupet och bli mer detaljerat med fokus på fackets respons och våra svar på krisen. Jag är nu ganska säker på, at diskussionen kommer att stå i skyggan av den nya stabilitetspakt, EU-pakt, som EU:s ministerråd antog på sitt möte den 31 januari 2012 och som Sverige också går med i. Även att denna inte direkt är på dagordningen så tror jag att vi kommer att använda en del tid på den. Pakten förstärker de nya ekonomiska styrmedlen, den ökade kontroll och styrning av medlemsstaternas finanspolitik, isär inom Eurozonen som man redan tidigare har fattat beslut om - i ett viss mån kan man väl med rätta säga att den nya pakten sätter de besluten ut kraft. Nu gäller ännu mer kontroll och styrning av medlemsstaterna budgeten, EU Kommissionens rätt till att kräva ändringar och möjligheten av att ge medlemsstater böter i fall de inte följer Kommissionens rekommendationer till besparningar och reformer.
Europafacket är emot av fler orsaker – bland annat för att pakten fasthåller en generell nedskärningspolitik, även att det är behov för investeringar i tillväxt och jobb och för att behovet för ekonomisk styrning används till ett angrepp för kollektivavtals bestämda löner och anställningsvillkor, att försämra de sociala rättigheter och försätta privatiseringen av välfärdstjänsterna.
Inom EPSU har vi inte haft möjlighet att diskutera den nya pakten, senast EPSU styrelsen träffades var i november förra året. Nästa gång vi träffas i styrelsen är till april och därmed blir detta möte i EPSU:s ”Economic Policy Group” den fösta anledningen till att dryfta vad EPSU omedelbart menar. Det blir spännande att lyssna till – och eventuellt kommentera. Redo för en rask diskussion är man väl alltid, eller hur.

torsdag 2 februari 2012

Så går det hemåt igen efter ett par dagar i Moskva och ett litet dygn i Stockholm. I förmiddags träff med mina kollegor i de svenska PSI-förbunden för en första diskussion av förslaget till nytt ”Policy and Activity Programme” för PSI som PSI kongressen senare på året skall diskutera och fatta beslut om. Det är ett ganska omfattande program som innehåller väldig mycket bra, bland annat en stärkt fokus på rekrytering av nya medlemmar, båda i de enskilda PSI medlemsförbund men också i PSI för att få flera fackförbund till att gå med i PSI. Och som något helt nytt i PS innehåller programmet förslag om att vi skall organisera också dem som på grund av outsourcing och privatisering följer med över i private företag – vi skall inte bara organisera anställda i den offentliga sektorn men också anställda i den del av den privata sektorn som producerar offentliga välfärdstjänster. Möjligt att det förslaget kommer att ge en viss diskussion, men det är ett riktigt och viktigt förslag. I allt för många länder förlorar facket många medlemmar för att facket inte lyckas – av olika orsaker – att fasthålla medlemmarna när de ”privatiseras”. Många fackförbund har också problem att organisera anställda i private företag som levererar offentliga välfärdstjänster, dels för att det kanske inte ”känns riktigt” och dels för att de fackliga rättigheterna kan vara begränsat och att det kan vara svårt att komma in på arbetsplatserna och få kontakt med de anställda i dessa företagen. Men nu föreslår PSI alltså att vi försöker att formulerar en rekryteringspolitik som tar höjd för de ändrade villkor för facket som följer av outsourcing och privatisering.

måndag 30 januari 2012

På väg till det kalla Moskva

Är på väg till Moskva tillsammans med kollegor från Kommunal. Vi skall träffa två fackförbund som vi sen länga har jobbat tillsammans med – ALSWU som organiserar inom allmännyttiga verk, vatten, avfall, energi etc. – och HWU som organiserar inom hälsosektorn.
Vi skall träffa de två organisationer de kommande två dagar för att diskutera hur vi skall förbättra och utveckla vårt samarbete.
Under de två dagar skall vi dels diskutera det aktuella läge i båda Ryssland och Sverige, vi skall diskutera den kommande ISKA kongressen, som jo äger rum till november, vi skall diskutera engagemanget i EPSU och vi skall värdera hur vi kommer vidare i vårt samarbete.
Det blir helt säkert ett par spännande dagar i det kalla Moskva.

fredag 27 januari 2012

Efter Ankara blev det Stockholm ett par dagar och en hel del möten. Onsdag hade vi möte i SVISKA – de svenska organisationer som är med i EPSU och PSI – för bland annat att diskutera den kommande kongressen i PSI. Snart kommer den officiella inbjudan till kongressen, men redan nu är det första förslag till nytt Politik och Aktivitetsprogram kommet. Huvudrubrikkerna i programmet är PSI:s värdegrundlag – vem är vi, hur ser vi på vår roll, vad vill vi – krisen och våra svar, de fackliga rättigheterna, välfärdstjänster av hög kvalitet och facket i en globaliserat värld. Vi har de kommande månader till att diskutera aktivitetsprogrammet och komma med förslag till ändringar och tillägg. Det sker båda inom Vision, i SVISKA och i vårt nordiska samarbete i NOFS. Det är möjligt att läsa mer om PSI kongressen på PSI:s hemsida http://www.world-psi.org/en/psi-29th-world-congress

Torsdag var det träff med SKL och Kommunal om översättelse av en gemensam uttalande om sociala kriterier i offentlig upphandling. Förra året fattade vi samman med de europeiska kommunala arbetsgivarna i CEMR beslut i den sociala dialog kommitté för lokal och regional förvaltning om en joint statement om social ansvarlig offentlig upphandling. Den håller vi på att översätta. Bakgrunden är en guide från EU Kommissionen om hur man kan ta sociala hänsyn i offentlig upphandling. För oss som sociala parter är det en viktig fråga och i uttalelsen pekar vi på vår intresse i frågan, vad vi uppfattar som sociala hänsyn och fördelarna vid att använda sociala kriterier i den sociala upphandlingen. Översättningen är förhoppningsviss snart på plats och så börjar dryftelserna med SKL hur vi praktiken skall genomföra förslagen i det gemensamma uttalandet.

tisdag 24 januari 2012

Back in Stockholm

Så är jag tillbaka i Stockholm efter ett par spännande dagar i Ankara.
Det var tredje gången som jag var i Ankara för att delta i planering och utvärdering av vårt projekt tillsammans med kollegor från de turkiska fackförbund som deltar i projektet. De två första gångar fokuserade vi väldig mycket på att diskutera det aktuella läget i Turkiet, arbetsmarknadslagstiftningen, fackliga rättigheter, hotet mot facket och så vidare. Och det är skrämmande att lyssna på, och situationen har försämras under de senaste åren.
Denna gång lyckades det oss – Kristina Olsson från Kommunal och jag – att få diskussionen riktat mer in på vad facket gör, vad man faktisk åstadkommer, vilka framgångar man har o.s.v. Och det blev en ganska annan historia, faktisk en fantastisk positiv historia.
Regeringen har fått genomfört en lagstiftning som tvingar myndigheterna, på såväl lokalt som centralt nivå att köpa som det kallas alla tilläggstjänster - städning (av skolor etc), vakttjänster, underhåll av olika slags - hos private företag. Det är tala om rejäl utförsäljning och det finns ingen möjlighet för att ta tillbaka tjänsterna i eget regi. De kontrakter som myndigheter ingår med private företag är mycket korte, helt ned till ett år. Konsekvensen är att många fastanställda genom privatiseringen övergår från fasta till ofasta och osäkra jobb, med anställning på 10 eller 11 månader, försämrat löner och arbetsvillkor utan rätt till pension, ersättning vid uppsägning etc. Det är litet svårt att förklara, men det har haft store konsekvenser för anställda, kvaliteten av tjänsterna och för facket.
Det är svårt för facket att fasthålla dem som flyttas med över i de private företag som medlemmar och organisera de fler och fler, isär unge, som blir anställt i dessa ofasta och osäkra jobben. De olika fackförbunden har därför, för sig och gemensamt arbetat målinriktat på att organisera dem och för att förbättra deras villkor, särskilt att ersätta korta anställningskontrakten med längre och mera fast anställning.
Och man har haft succés och det i stor utsträckning. Dels har man organiserat i tusentals genom fokuserat och målinriktat kampanjer, där man har utsett kommuner, företag och arbetsplatsen och inkallat till möten, lyssnat och diskuterat och fått folk till att gå med i facket . Dels har man genom press på regeringen fått överfört åtminstone 47 000 anställda på korttidskontrakten till fasta jobb. Ytterligare har man bildat fackliga strukturer på många arbetsplatser, haft 10tusenvis av medlemmar på facklig utbildning och mycket annat som visar att de även de är utsatt för våldsamt press uppnår något, att det nyttar. Men de ser inte skogen för bara träd, de är helt paralyserat av förtrycket, vilket kan förstås. Men de står med de bästa argumenten för att gå med i facket i handen, nämligen att de får igenom förbättringar och förändringar som betyder något.
På mötet idag beslutades att fortsätta rekryteringskampanjen resten av året. Målet är 1500 nya medlemmar i ofasta jobben, vilket är ganska låg jämfört med de många tusen som de lyckades rekrytera i år. I projekten är ett av målen att organisera 800, det kommer att nås flera gångar. Det blir spännande att höra om resultatet när vi träffas igen till december.

måndag 23 januari 2012

En spännande dag tillsammans med turkiska kollegor är slut. Vi samarbetar med nio olika turkiska fackförbund, och olika är de. Även att de inom projektet är någorlunda överens om projektets innehåll och arbetsform, så känner man ibland att knivarna flyger igenom luften. Och de turkiska kollegor är väldig direkte när de tilltalar varandra. Och det kan faktisk undra.
De är ganska överens i deras analys av läget i Turkiet, de ser de samma hot mot de fackliga rättigheterna, kollektivavtalen och medlemmarnas löner och anställningsvillkor. De är också ganska överens om att peka på ”precarious work”, ofasta och osäkra jobb som en av deras största utmaningar och de har också utsett detta som det primära fråga vi skall jobba med inom ramen för projektet. Man har gemensamt gjort analys av konsekvenserna, skrivit en bra rapport och en del material om ofasta jobb, organiserat ett otal av seminarier och möten med anställda i ofasta jobben och mycket mer.
De har alla fattat beslut om på deras kongresser att de skall arbeta stenhårt för att organisera de anställda som är ansat på upphandlade företag och som alla jobbar på osäkra villkor utan de rättigheter som vanligviss följer med ett kollektivavtal. För lagstiftningen gör de stort set omöjligt att få rätt till att förhandla kollektivavtal.  
Läget är med andra ord väldigt alvarligt och det är jätte svårt att se ljuset. Ändå, när man frågor och går i djupet i diskussionen så kommer det fram att de är jätte dyktiga på att organisera folk i ofasta och osäkra jobben. De organiserar faktisk i tusental och organiserar ett stort antal möten för att komma i kontakt med dessa. Så facket har stor succé, men de ser det inte själv för att de primärt fokuserar på vanskligheterna i det fackliga arbetet.

söndag 22 januari 2012

På väg till Ankara – skall träffa representanten från de 9 turkiska fackförbund som är med det projekt som Vision har tillsammans med Kommunal och Public Services International (PSI). Da jag senast var i Turkiet till uppföljningsmöte på projektet hann vi inte att färdigöra planeringen för 2012. Det är det vi så skall göra de kommande två dagar.
Projektet fokuserar mycket på ”precarious employment”, på ofasta och osäkra jobb med dårliga löne- och anställningsvillkor. I Turkiet är de offentliga myndigheterna tvungna till att upphandla det mesta av den offentliga service, av välfärdstjänsterna. Konsekvenserna är outsourcing och privatisering och i kölvattnet på detta försämrade villkor för de anställde, deras löner, anställningsvillkor och rättigheter i övrigt, t.ex. rätten till att förhandla kollektivavtal.
Så målen med projektet är bland annat att organisera anställda i outsourcede och privatiserade företag, att kräva och kämpa för rätten till att förhandla kollektivavtal och förhandla fram alternativen till de många och försatt ökade antal ofasta och osäkra jobb. En del av verksamheten består också av att visa konsekvenserna av det ökade antal ofasta och osäkra jobb, båda för de anställda men också och lika viktigt för samhället. Till detta har man i samarbete med forskare fått skrivit ett antal rapporter som gir nyttig argumentation i arbete.
Da jag var i Ankara senast använde vi en del tid på lägesrapporter. Allt viste bara att villkoren för de fackligt aktiva försämrades våldsamt, att fackliga ledare fortfarande fängslas, hotas och trakasseras för deras engagemang, att medlemmar och anställda hotas med att förlora jobben, förflyttas eller annat som gör att många inte törs engagera sig i fackligt arbete.
Tror inte att jag kommer att höra annat i morgon när vi träffas.

fredag 20 januari 2012

På gårdagens möte i den sociala dialog kommittén fick jag ta fast grepp på en inledare från EU-kommissionen som pratade om ”The Annual Growth Survey”.
The Growth Survey eller ”Den årliga tillväxtöversikt för 2012” är Kommissionens analys av läget när det rör sig tillväxt och sysselsättning. Men det är inte bara en analys, EU Kommissionen lägger och fram ett antal prioriteringar som de vill medlemsstaterna skall fokusera på. I tillväxtöversikten för 2011 fokuserades mycket på åtgärder på områden som budgetåtstramningar och ökad makroekonomisk stabilitet, arbetsmarknadsreformer för att öka sysselsättningen och tillväxtstimulerande åtgärder. Och man får väl konkluderas att EU inte har haft den stora succén på dessa områden. I tillväxtöversikten för i år 2012 skriver Kommissionen da också att utvecklingen ”visar att den ekonomiska återhämtningen har avstannat och att lågt förtroende påverkar investeringar och konsumtion i negativ riktning” och vidare att” Trots den akuta situationen är medlemsstaternas genomförande av riktlinjerna enligt den årliga tillväxtöversikten för 2011 sämre än väntat. På det nationella planet har medlemsstaterna ännu inte fullt ut tagit till sig de radikala förändringar som beslutats i fråga om den ekonomiska styrningen i framtiden”.
Nej, situationen försämras, inte bara för att medlemsländerna inte gör som Kommissionen vill, men precist för att man har genomfört den nedskärningspolitik som Kommissionen förespråkar.
Det finns positiva elementen i tillväxtöversikten för 2012 – särskilt det nya fokus på tillväxt på kort sikt, på att skapa nya jobb nu och här till de många millioner av européer som är arbetslösa och där vi ser en våldsam ökning av långtidsarbetslösa. Över 40% av de arbetslösa idag är långtidslediga. Också fokuset på unga, på fattigdom och de sociala konsekvenserna av krisen och nedskärningspolitiken är positiva elementen.
Men filmen knäckar när man så ser på vad Kommissionen föreslår – och det är mer av det samma. Nedskärningspolitiken skall fortsätta med de konsekvenser, också för sysselsättningen som vi redan känner till och som vill öka fattigdomen och långtidsarbetslösheten.
Det tycks som om att Kommissionen tror att jo sämre villkor man bjuder unge jo fler jobb skapas och jo fler unga får jobb. De jobb som skapas är ofasta jobb, låg lön, ingen pensionsuppsparning etc., allt det som Kommissionen i övrigt säger de inte vill ha. På det sätt finns ett otal av motsättningar mellan Kommissionens budskapen och mål och så den politik de förespråkar och denna politiks konsekvenser.

torsdag 19 januari 2012

Det blev inte Stockholm och midvintermingel på Vision. Inte heller NFS konferensen i Köpenhamn om minimilöner . Tidig tisdag – kl. 09:26 – blev jag farfar och så fick jag viktigare saker att göra än att ta till konferens och åka till Stockholm och mingel.
Har dock haft möjlighet för att läsa en sammanfattning av en rapport om minimilöner som är skickat till deltagarna på konferensen om minimilöner. Själva rapporten är inte färdig, men kommer snart. Ser fram till att läsa den, sammanfattningen är väldig intressant. Fafo – från Norge – har fått i uppgift av NFS att utreda ”problemstillinger knyttet til lovfestet minstelønn i Europa. Landsorganisasjonene i Norge, Sverige og Danmark, SAK og ASÍ ønsker både en analyse av hvordan minstelønns-ordninger er utformet på og virker i andre europeiske land, og en sammenfatning av hvilke forhold ved de nordiske arbeidsmarkedene som kan virke dempende på behovet for lovfestet minstelønn”.
Europafacket (EFS) argumenterar för att det införs EU-reglering eller koordinering av nationella minimilöner. Tanken är att alla EU länder påläggas en ordning som säkrar alla en procentdel, t.ex. 50 av genomsnitslönen i landet. Rapporten visar att i de flesta av de länder som har lagstadgade minimilöner lägger den på under 40% av genomsnitslönen. I Frankrike utgör den 48%, i UK 38 och i Tjeckien 30%. I dag har 20 av EU:s 27 medlemsstater lagstadgade minimilöner. Det är de nordiska länder, Tyskland, Österrike och Italien som inte har. De tyska fackförbund driver kravet om minimilöner stenhårt på grund av bekymmer för den ökade laglönskonkurrens och sociala dumping i landet.
I Norden är vi emot lagstadgad minimilöner av flera orsaker, bland annat att lönesättningen är en fråga för arbetsmarknadens parter, att minimilöner vill underminera kollektivavtalet och att en minimilön vill bli reglerat av politikerna och lönefrågan blir därmed en politisk kamp. Med en EU reglerat eller koordinerat minimilön flyttas lönefrågan och den politiska kampen för att höja den upp på EU nivå.
Diskussionerna om lagstadgade minimilöner, såväl på nationellt som på EU nivå fortsätter. EFS skall fatta beslut i frågan under våren. Med utredningen från Fafo kan vi i norden kanske förstärka vår argumentation. Om vi övertygar EFS är tveksamt, men beslutet kan förhoppningsviss bli flexibelt så det inte påtvingar alla en ordning som man inte vill ha.

måndag 16 januari 2012

Stockholm tur/retur

Det blev en kort sväng till Stockholm idag. Möte i vårt nordiska samarbete NOFS – alle de nordiska fackförbund som är medlem i EPSU och ISKA. Dagens tema var ISKA:s kommande kongress, hur förbereder vi den? Hur utvecklar vi vår globala organisation så vi kan ge ett svar på krisen och de utmaningar den gir oss, visa att det finns alternativ till den befintliga ekonomiska politiken, starkar fackets position och inflytande, båda nationellt och globalt. Det är spännande diskussioner som fortsätter de kommande månader.
Retur till Köpenhamn strax efter mötet för i morgon att delta i ett seminarium om minimilöner som NFS – Nordens Fackliga Samorganisation – är värd för. Med Europakt och stark ekonomisk styrning är frågan om lönebildningen i Europa kommet högt på dagordningen. Minimilöner, på nationellt eller EU nivå, lagstadgad eller kollektivavtalsbestämt är frågor som vi måste förhålla oss till. Så de fackliga organisationer i Norden samlas för att diskutera hur vi kan bidra på ett konstruktivt sätt till diskussionen och lyfta fram alternativen. Vi i Norden är presset av våra kamrater i det mesta av det övriga Europa. EFS, Europafacket har länge tyckt att minimilöner, helst lagstadgad är svaret på lönedumpningen, fackets svaghet och kravet på mer ekonomisk styrning på EU-nivå. Vi har inte varit överens i den fråga, men vi har också länga stått ganska isolerat i frågan. Nu går ett rykta om att EFS backar i frågan, vilket jo är ganska intressant om det är sant. NFS har anlitat forskningsinstitutet Fafo om en analys av de problemställningar som knyter sig till en europeisk minimilön. Den analysen skall diskuteras på morgondagens seminarium.
Efter seminariet i Köpenhamn går turen till Stockholm igen för midvintermingel på Vision, det blir trevligt och härefter är det Bryssel för möte med de kommunala arbetsgivarna på EU-nivå om den framtidiga finansieringen av välfärden. Inom ramen för den sociala dialogen har vi ett gemensamt projekt om ”The future of the Workplace” och det första projektmöte handlar om finansiering av välfärden. Vi skall bland annat diskutera offentligt-privat partnerskap/samarbete, interkommunalt samarbete, den tredje sektorn och de utmaningar vi i övrigt står inför när det rör sig den framtidiga finansieringen av välfärden.
Så går resan tillbaka till Stockholm igen för att träffa mina kollegor – de internationella sekreterarna – i de andra svenska EPSU och ISKA förbunden för bland annat att diskutera EU kommissionens arbetsplan för 2012 och hur den kommer att påverka vårt arbete.
Jo, det blir en spännande vecka.

tisdag 10 januari 2012

Två frågor fyller dagens program. Offentlig upphandling, igen igen kan man säga och därefter Visions solidaritetsarbete, våra utvecklingsprojekten i olika delar av världen.
Först möte i en liten expertgrupp på Vision. Möten handlar om ett delbetänkande från Upphandlingsutredningen ”På jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen”. En liten utredning på 419 sidor som i stort och smått beskriver erfarenheterna med offentlig upphandling och som pekar på ett antal områden, där det kan vara nötvändigt med ändringar i lagstiftningen och den praktiska hanteringen av upphandlingen. Upphandlingsutredningen överväger bland annat om den skall föreslå åtgärder för att göra det lättare att beakta miljö och sociala hänsyn till i samband med upphandling. Det tycker jag är en bra idé, för även att det har sket framgångar på detta område så finns det mycket mer att göra. I dag på Vision skall vi dryfta vad vi tycker om delbetänkandet och om vi har förslag till vad Upphandlingsutredningen bör fokusera på i sitt vidare arbete.
I eftermiddag skall jag tillsammans med min kollega på Vision Olof Ambjörn träffa Jasper Goss från PSI (ISKA). Jasper är ansvarlig på PSI för utvecklingsprojekten och vi skall dryfta hur vi kan utveckla vårt engagemang i solidaritetsarbetet. I Vision står vi mitt i en utvärderingsprocess om inriktningen av vårt projektarbete och under 2012 skall vi fatta beslut om vilka av våra nuvarande projekt vi vill fortsätta, som vi kan utveckla och vilka vi eventuellt får avsluta. Men vi måste också besluta om vi skall flytta fokus och kanske engagera oss i andra dela av världen, t.ex. i ett eller flera länder i Nordafrika – de nya demokratierna.

måndag 9 januari 2012

Så er jag på farten igen. Efter en härlig julledighet och en liten vecka med distansarbete från hemmet är det nu Stockholm som gäller. Det är Stockholm fram till torsdag och det är full fart från början med möten alla dagarna. Om jag trodde att jag kunna sitta bag skrivbordet och ägna min tid till att kolla upp vad som är hänt sedan jag senast var i Stockholm kan jag gott tro om igen.
Strax efter ankomsten till kontoret från Köpenhamn var det avgång till Kommunal, till träff med SKL och Kommunal. Frågan var offentlig upphandling. Just nu håller vi på att översätta en ”joint statement” om EU-Kommissionens guide om ”Socially Responsible Public Procurement”. Och det är ingen lätt övning. När vi skriver en gemensam uttalelse med arbetsgivarna på EU-nivå sker det på engelska och vi tänker inte i hur den engelska texten gör sig på svenska – och det svider nu. Men det skall nu nog lyckas. När vi är färdiga med översättningen är det nästa fråga för diskussionen med SKL om vi kan genomföre gemensamma aktiviteter om sociala hänsyn i offentlig upphandling, t.ex. konferensen, utbildning eller likande för upphandlare etc.
Jag har tidigare skrivit om denna joint statement vi ingick i juni månad förra året med de kommunala arbetsgivare på EU-nivå, CEMR. Den pekar på viktigheten och fördelarna av att använda sociala kriterier, att ta sociala hänsyn i den offentliga upphandlingen. Sociala kriterier handlar om att använda upphandlingen till att skapa jobb till unga, till långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning. Sociala kriterier handlar också om främjande av schysta arbetsvillkor, att respektera sociala och arbetstagarrättigheder, om kollektivavtalet och om jämställdhet.
Bakgrunden för att vi skrev ett joint statement om sociala hänsyn i offentlig upphandling var EU-Kommissionens ”Socialt ansvarsfull upphandling - En handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling” från oktober 2010.
Den engelska versionen av den gemensamma uttalelsen kan hittas på EPSU:s hemsida http://www.epsu.org/IMG/pdf/SRPP_Joint_Statement_Final_Annex.pdf