På väg till Bryssel

På väg till Bryssel för att delta i ett möte i EPSU ekonom nätverk. På dagordningen är diskussion av en rad rapporten från bland annat IMF som påpekar konsekvenserna av åtstramningspolitiken på utvecklingen i tillväxten och BNP. På dagordningen är också en uppdatering av den senaste ekonomiska utveckling i EU, om trycket på löner och kollektivavtalen i kölvattnet på krisen och EU:s press på medlemsländerna att föra en väldig restriktiv ekonomisk politik och om den kommande Annual Growth Survey för 2013 från EU kommissionen. Vi skall också diskutera finansiell transaktionsskatt, en skatt Europafacket stödjer och som stora länder i EU stödjar, men som vi hemma i Sverige har problem med, båda i facket men också regeringen är emot.

Rekommunalisering eller in-sourcing

Pratade idag med en engelsk kollega från GMB – Britain’s General Union. Vi deltar i ett möte i EPSU i fortsättningen av gårdagens sociala dialog konferens om ”The Future of the Workplace”. Gary som han heter kommer från London, från ett av stadsdelråden. Tillsammans med ett par fackliga kollegor blev han valt in i stadsdelsrådet på ett politiskt program som var mycket kritisk till outsourcing och privatisering.

Primärt genom att påvisa det ekonomisk ohållbara i att out-sourca och privatisera kommunal verksamhet har man nu i hans stadsdel börjat in-source – som de kallar det - verksamheten. Flera ganska store in-sourceringar är genomfört de senaste åren. Man har in-sourcat underhåll och städning av skolor och av byggnader och även om man ökat lönerna för de anställda från minimumlönen till genomsnittslönen samt infört pensionsordningar för alla så har man fortfarande sparat en million £. Man har också in-sourcat återvinning och avfallshantering och igen ökat löner och pensioner för de anställda. Här var det positive resultat 4 mill. £ extra i stadsdelskassen. Men in-sourcingen har inte bara handlat om besparingar, ganska stora besparingar, men också större kontrol över sina resurser lokalt, om mera flexibilitet i planeringen av verksamheten och direkte inflytande på kvaliteten av tjänsterna.

Framtidens arbetsplatser – när blir det framtid?

Vår europeiska branschorganisation EPSU och de kommunala arbetsgivarna på EU nivå i CEMR har det senaste året genomfört ett gemensamt projekt under rubriken ”Framtidens arbetsplatser: säkra kvalitetsjobb och moderna och hållbara arbetsplatser i kommuner och regioner”.

I projektet har vi under året har workshopen om finansieringen av kommuner och landstingen/regioner, om rekrytering och bibehållande av personalen med särskilt fokus på unga och äldres sysselsättning, om livslångt lärande, om jämställdhet, mångfald och icke-diskriminering, om migration och rörlighet samt välmående och hållbara arbetsplatser.

Syftet med projekten var ganska omfattande och i ett vist mån kan man redan nu konkludera att vi att vi har en bit väg att gå för vi kan säga att projektet lyckades. Syftet var dels att identifiera vilka utmaningar vi står inför när det rör sig framtidens arbetsplatser, att utvärdera i vilken utsträckning vi redan tar itu med dessa utmaningar, bland annat genom att insamla bra exemplen och case-studies, att påpeka eventuella brister samt att utforska nya och innovativa lösningar som är genomförbara inom ramen för den sociala dialogen samt att formulera rekommendationer till hur vi kan förutse och förbereda oss på förändringar för att kunna leverera högt kvalitative välfärdstjänster till medborgarna.

En avslutande konferens avhållas idag i Prag, dels för att uppsummera – hur långt kom vi – och dels för att dra ett antal slutsatser på alla ovannämnda områden om hur vi kan jobba vidare de kommande åren.

Jag deltog i en workshop om migration. Här diskuterade vi bland annat hur man kan använda kollektivförhandlingarna och kollektivavtalen till att bättra integrationen och mångfalden på våra arbetsplatser och hur vi kan skapa diskrimineringsfria arbetsplatser. Redan nu har vi erfarenheter från en del länder hur detta göras, där man ingår avtalen som innehåller t.ex. generella bestämmelser om likabehandling, om hur man hanterar trakasserier på arbetsplatsen, lika tillgång till utbildning, språkkurser, rekrytering och hur man tar hänsyn till olika religiösa traditioner.

Från vår workshop föreslår vi att vi fattar beslut om en joint statement om integration och mångfald som bifogas av ett inspirationskatalog med bra exemplen på hur man kan jobba med integration och mångfald på arbetsplatsen.

Det är fortfarande långt att gå på de flesta av de områden vi har dryftat i detta projekt. Jämställda löner till exempel, här har krisen bidraget till att öka skillnaderna. Når det rör sig kompetensutveckling och vidareutbildning är det bara 10 % som får erbjudandet (EU genomsnitt) och det vill vi gärna ha upp på minst 15 %. Och arbetsmiljön, jo det finns också en del att göra – summan av kardemumman är väl att det finns plats för ett nytt projekt!