Möte med arbetsgivarna på EU-nivå

Har idag deltaget i ett möte med de europeiska kommunala arbetsgivarna inom ramen för den sociala dialogen. I dag var det ett såkallade Plenary Meeting, där representanter från fack och arbetsgivare i alla EU-länderna träffas. Inte alla kommer, tyvärr saknas båda fack och arbetsgivare från en del länder. Och det är inte bara från de senast tillkomna öst- och central europeiska länder vi saknar representation, också en del västeuropeiska länder deltar inte i dagens möte, t.ex. kom facket och arbetsgivarna från Italien, Spanien och Portugal inte.

Det är på dessa Plenary Meetings vi träffar beslut om Joint Statements, avtal, guidelines och liknade förberett av olika arbetsgruppen. Idag skulle vi ha fattat beslut om en Joint Statement om sociala hänsyn i offentlig upphandling. Utkastet till denna Joint Statement har vi jobbat med sedan januari och var i stort överens om texten. Tyvärr fick arbetsgivarna kalla fötter och ville ha ett par preciseringar och tid till att få deras mandat på plats. Så vi får ta en runda mer.

På dagens dagordning var också EU 2020 tillväxt strategi. Strategin har fem överordnade mål för sysselsättning, innovation, utbildning, social sammanhållning och energi och klimat och innehåller ett antal ”flaggskeppsinitiativen”. Två av dem, ”Innovationsunionen” och ”En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen” diskuterades idag med utgångspunkt i inledningar från EU-kommissionen. Vi skall nu i dialogkommittén se om det finns grundlag för ytterligare diskussioner och eventuella gemensamma initiativen när de rör sig innovation i den offentliga sektor och utveckling av ny kompetent och jobb i lyset av de utmaningar vi står överför – den ekonomiska krisen, ökade klyftor, demografiska förändringar, klimatförändringar m.m.

Stor nordisk konferens i Norge

Nordisk Tjänstemannarådet (NTR) avhåller sin årligen konferens i dagarna 19 till 22 juni i Norge. Konferensens tema är ”Samspelet mellan facket och välfärdssamhället”. Mer är 100 är anmält till konferensen, vilket är rekord.

Syftet är att diskutera sambandet mellan facket och välfärdssamhället utveckling? Finns ett samband mellan att facket försvagas och välfärdssamhället utveckling (försämringar) och visa versa? Vilka utmaningar ger det oss? De utmaningar som välfärdssamhället ställs överför utmanar också oss i facket, har vi ett svar eller har vi problem med att formulera en (ny) politik, ett alternativ, till exempel när det rör sig fackets roll och förnyelse, välfärdssamhällets utveckling, främlingsfientlighet m.m.

Vi har utsett ett par områden som vi skall fokusera på och bland annat diskutera i ett antal runda bord samtal:

v  Facket och kvaliteten i de offentliga välfärdstjänsterna – vi pratar ofta om kvaliteten av välfärdstjänsterna, men vad menar vi faktisk. Hur uppnår vi en hög kvalitet, handlar det bara om fler pengar?

v  Facket om finansieringen av välfärden – är skatt den enda sätt att finansiera välfärden eller finns andra möjligheter? Om vi har problem med finansiering av välfärden är svaret så att vi måste prioritera, vilka tjänster skall det offentliga leverera, vilket ansvar har välfärdstaten överför medborgarna, skall alla ha alla tjänster?

v  Facket om sysselsättningen – hur får vi full sysselsättning? Om få år kommer vi att få brist på arbetskraft påstås det, vad är vår hållning och vilka bud har vi till att öka arbetskraften. Är sämre pension och pensionsvillkor, ökat pensionsålder etc. svaren på kravet om ökat arbetskraft?

v  Facket om fackets roll – skall vi vara systembevarande/systemförsvarare eller systemförändrande/systemkritiker, och vad är vi blivit? Har vi en vision? Vad har vi att bjuda på? Varför är det viktigt att organisera sig? Vad har vi som kan attrahera nya och gärna unga, annan etnisk bakgrund etc.

v  Fackets om fackets image, profil och attityd – har vi ett profil- eller imageproblem i facket? Eller handlar det i verkligheten om mer konkreta problem, att vi inte förmågor att ge svar på medlemmarnas utmaningar och vad de vill ha ut av sitt medlemskap?

Att påverka

I går på mötet i EPSU:s fasta kommitté för lokal och regional förvaltning hade vi en intressant diskussion om lobbyism och lobbyarbetet. EPSU:s pressekreterare Pablo Sánchez Centellas inledde med en genomgång av EU lagstiftningsprocessen och hur EPSU lobbyer i olika situationer. Det handlar jo om att påverka och få inflytande. Därför är det viktigt att diskutera om vi rent faktisk lyckas i vårt lobbyarbete.

Inom SVISKA – samarbetet mellan de svenska fackförbund som är medlem av PSI (Public Service International) – har vi genom längre tid diskuterat hur vi bäst påverkar och får inflytande på den dela av EU lagstiftningen som har relevans för oss. Tidigare föregick påverkningsarbetet primärt genom EPSU och våra centralorganisationer i Sverige, LO, TCO och SACO. Men för ett par år sedan beslutade vi att försöka att påverka direkte genom att skapa kontakter till svenska EU-parlamentsledamöter och deras politisk sakkunniga. När vi var i Bryssel, t.ex. i samband med ett styrelsemöte i EPSU bjöd vi in de svenska EU parlamentarikerna till en träff, dels bara för att lära att känna varandra och dels för att dryfta generella EU-frågor. En gång ville vi specifikt diskutera möjliga kommande försämringar i EU:s arbetsmiljölagstiftning. Helt ärligen, vi var inte särskilt framgångsrika, varför vi ändrade vårt arbetssätt, det är helt enkelt inte möjligt att få EU parlamentarikerna till bara att träffas. Istället prioritera vi nu ett antal frågor som vi vill jobba med på EU-nivå, t.ex. sociala tjänster i allmänhetens intresse som det så fint heter i EU- terminologin, offentlig upphandling och arbetsmiljö. Beroende av vilket utskott i EU-parlamentet som ansvarar för frågans behandling i Parlamentet tar vi nu direkt kontakt till de svenska ledamöter i utskottet och deras politiska sakkunniga och i fall det kan vara intressant med utskottets rapportör (den som ansvarar för att skriva utkasten till Parlamentets betänkande i den aktuella fråga). Vi har redan försökt att jobba efter denna modell i förbindelse med EU Parlamentets initiativrapport om sociala tjänster i allmänhetens intresse. Hur mycket vi har kunnat påverka får tiden visa, men vi har i alla fall fått bättra kontakter, vilket vi uppskattar och tror att båda parter har nytta av.

Med EPSU i Luxembourg

I dag har vi möte i EPSU:s fasta kommitté för lokal och regional förvaltning (den kommunala sektorn). I kommittén sitter kollegor från de flesta europeiska länder. I princip har alla de länder, där EPSU har medlemsorganisationer en plats i Kommittén. Dock är det så, att om man i ett land har fackliga organisationer med samlat mer än 400 000 får man en ordinär plats mer. Det betyder att vi från Sverige har två platser i Kommittén.

I dag skal vi bland annat diskutera klimatfrågan – identifiera de utmaningar klimatförändringarna ställer oss inför. Det är från EPSU håll lagt fram ett stort antal rekommendationer som vi skall diskutera och syftet är att se hur vi inom den kommunala sektorn kan jobba mer med frågan. Klimatfrågan är jo tyvärr inte så het mera, inte bara i de hemliga politiska diskussionerna men också inom facket. Konsekvenserna av den ekonomiska krisen och nedskärningar i de offentliga budgeterna och välfärdstjänsterna har gjort att klimatfrågan är hamnat i bakgrunden.  Ytterligare skall vi diskutera hur medlemsförbunden har jobbat med klimatfrågan nationellt och vad vi i Kommittén skall fokusera på, t.ex. hur vi kan få klimatfrågan på dagordningen inom den sociala dialogen med arbetsgivarna på EU-nivå.

En senare punkt på dagens dagordning är lobby arbetet – hur lobbyer vi direkt överför politikerna på EU nivå.

Möte i ISKA

Jag deltar tillsammans med Anders Hammarbäck i vårt andra möte i ISKA:s ”Programme and Policy Advisory Group” (Internationalen för stats- och kommunalt anställda). Syftet med mötet är att dryfta ramen och det principiella innehållet i ISKA:s kommande Politik- och aktivitetsprogram som skall diskuteras och fattas beslut om på ISKA:s kongress i november 2012. Det är en lång process att skriva och diskutera ett nytt program för en international organisation som ISKA. Dels skall de grundläggande förutsättningar och principielle elementer i ett sådant program diskuteras i styrelsen och dels skall medlemsorganisationerna i alla dela av världen involveras och ha möjlighet för att påverka båda skrivningen av förslaget till program och efterföljande med förslag till ändringar och tillägg när ett förslag till program är skickat till alla medlemsförbunden.

I går och idag har vi dryftat ramen och det principiella innehållet i ett nytt program. Konklusionerna på våra dryftelser går i riktning av att ISKA:s kommande program bör bestå av en del om ISKA:s värdegrundlag och vision, en del som beskriver det aktuella läge globalt, t.ex. den ekonomiska krisen, demokratirörelsen i arabiska länder och Nordafrika.

Efter dessa två delar kommer ett antal principiella prioriterade frågor för ISKA under två rubriker (1) ”Public sector workers and Union rights” och(2) ”Recreating social solidarity”. Unders dessa två rubriker som just nu är arbetstitlar kommer de mera konkreta mål och uppgifter för ISKA. När det rör sig de mera konkrete uppgifter gäller det om att begränsa oss, att kunna prioritera och peka på, att det finns frågor som är mer viktiga än andra. Här har vi fortfarande en bit väg att gå.

Vår i Genève

Sitter i möte i Genève. Medans jag deltar i diskussioner om arbetstagarrättigheter inomhus finns ett grönt och solrikt Genève utomhus.

 

Europeisk Finansiell Transaktionsskatt

Vi hade i går en diskussion på EPSU:s styrelsemöte om en Europeisk Finansiell Transaktionsskatt. EU-Parlamentet antog den 8 mars en rapport om ”Innovativ finansiering på global och EU-nivå” som innehåller ett förslag om på EU-nivå att införa en skatt på finansiella transaktioner, alltså skatt på handel med aktier och andra finansiella produkten. Det är en komplicerad diskussion med en del obesvarat frågor. En av de svåra frågor är vad pengarna skall användas till. Just nu föreslås att de användas till dels att finansiera underskotten på statsbudgeten, välfärdstjänster och dels investeringar i infrastruktur.

Efter att EU-Parlamentet nu stödjer idén om en finansiell transaktionsskatt är en kampanj för att få EG-kommissionen med på idén också. Kolla denna hemsida och skriv på.
http://www.financialtransactiontax.eu/sv/about