Europafacket tar pulsen på den sociala dialogen

”European Social Observatory” ( www.ose.be ) har skrevet en rapport för Europafacket (EFS) om den sociala dialogen på EU-nivå. Rapporten diskuterades på en två dagars konferens anordnat av EFS. Tydligt att det finns en del problem och utmaningar. Bland annat att kunskapen om den sociala dialogen inte är särskilt store, den sociala dialogen är okänd, också långt in i de fackliga leden. Det krävs mer offentlighet och insyn, båda i själva processen och i resultaten, i de avtal som faktisk ingås mellan facket och arbetsgivarna på Europanivå. För oss verkar själva begreppet – social dialog – kanske också liten löjligt, inte något man tänder på, dels för att det i vår optik inte rör sig om sociala frågor och dels för att dialog tycks så där, ganska oförpliktande.  Vi hade föredragit ett mera precist uttryck – förhandlingar.

Enligt rapporten så är det viktigaste målet med den sociala dialogen att påverka politiken på EU-nivå och viktigaste resultatet ett mera socialt Europa som avspeglar fackets synpunkt på prioriterade områden.  Det är viktigt att påverka beslutfattarna i EU, men vi deltar i den sociala dialogen också för att förbättra villkoren för våra medlemmar. Därför prioriterar vi bland annat arbetsmiljö, tillväxt, sysselsättning och jämställdhet högt när vi träffas med de kommunala arbetsgivarna på EU-nivå.

Enligt rapporten är facket omedelbart ganska nöjd med innehållet i den sociala dialogen, med de avtal/texter som förhandlas fram. Men när talen faller på implementeringen/tillämpningen av de europeiska avtalen på nationellt nivå så är det inte en snygg syn. Långt de flesta anser implementeringen för helt otillräckligt. Detta fyllde mycket i debatten på konferensen. Många, särskilt från länderna i Ost- och Centraleuropa omtalade den sociala dialogen på nationellt nivå som stort set frånvarande. Verkan arbetsgivare eller regering tycks särskilt intresserade i att tillämpa de europeiska avtalen. Detta är aktualiserat efter att facket och arbetsgivarna i höjare grad än tidigare ingår såkallade självständiga (autonoma) avtal istället för EU lagstiftning på arbetsmarknadsområdet . Denna i sig själv positiva utvecklingen – avtal istället för lagstiftning – har uppenbart medfört den löjlige uppfattning hos arbetsgivarna att självständiga avtal kan tolkas som frivilliga avtal, alltså avtal som man inte är bundit av och därför inte behöver tillämpa nationellt. Är mer lagstiftning så svaret? – knappast. Självständiga avtal kan självklart också vara bindande och som vi har i Sverige – och i de flesta nordiska länder – må det förhandlas fram ett avtal mellan parterna på EU nivå om hur de självständiga avtalen tillämpas nationellt och beskriver åtgärder i fall man inte kan komma överens nationellt.

Kanske handlar det här också om något annat. Nämligen att de europeiska avtalen är blivit bredare och mer oprecisa i sina formuleringar och därmed svåra att tillämpa. Målen och metoden är för oklara. Från svensk synvinkel är minimikraven i de flesta avtalen långt under svensk nivå. Det har vi kunnat leva med och kanske i ett visst mån varit nöjd med för så har det inte ställt krav på oss. Men frågan är om vi också i fortsättningen kan leva med detta, eller om vi måste ställa krav om högra nivån i framtidiga avtal så också EU avtal kan få betydelse för våra medlemmar. Annars blir det meningslöst.

 

Europafackets konferens om perspektiven för den sociala dialogen

I dag den 25 och i morgon den 26 januari genomför Europafacket (EFS) en konferens om perspektiven för den sociala dialogen på EU-nivå. European Social Observatory har skrevet i tjock rapport om det aktuella läget i den europeiska sociala dialogen och perspektiven. Under de två dagar skall vi dryfta olika sidor av den sociala dialogen.

Först får vi en grundig genomgång av rapporten – skall återkomma till den senare – och härefter har vi ett antal sessioner med olika frågor.

I dag är huvudfrågorna:

ú   Fackets mål och strategier och vad har vi åstadkommet.

ú   Utvärdering av texter, teman och dynamiken i dialogen.

ú   Perspektiven – mulige förbättringar.

I morgon fortsätter diskussionen, men nu med deltagande av arbetsgivarna.  Huvudfrågorna är en lägesrapport, hur ser det ut med den sociala dialogen på EU-nivå och hur ser vi på perspektiven för dialogen? Det blir intressant att lyssna på arbetsgivarna om hur de ser på framtiden för den sociala dialogen, särskilt för att rapporten visar att de flesta fackliga organisationer i Europa menar att arbetsgivarna utgör det största hinder för att den sociala dialogen kan utvecklas.

Buy social – sociala kriterier i offentlig upphandling.

EU-kommissionen har skrevet ett såkallade ”Staff working document” med rubriken ”Buying social – a guide to taking account of social considerations in public procurement”.

I dokumentet beskriver EU-kommissionen vilka möjligheter som finns för att ta sociala hänsyn när man upphandlar varor och tjänster. Det är faktisk ett ganska bra och intressant dokument som en gång för alla fastslår att det är möjligt att ta sociala hänsyn. Därmed bör vi nu en gång för alla ha avslutat diskussionen om huruvida det är möjligt på grund av EU:s konkurrensregler att ställa krav i offentlig upphandling

ú   om sysselsättning av särskilde gruppen/personer, t.ex. unge, långtidslediga, personer med funktionshinder,

ú   om jämställdhet och icke diskrimination, bra arbetsmiljö, tillgång till utbildning, social dialog och rimliga löner, allt det som vi vanligtviss omtalar som ”decent work”,

ú   om etisk/fair trade,

ú   om respekt för mänskliga rättigheter.

Det betyder inte att det är utan komplikationer, de finns fortfarande.  Men EU-kommissionen anvisar också vägar till hur de sociala hänsyn kan ingå och konkrete exemplen på vad man kan och inte kan. Det är dock fortfarande osäkert om man direkte kan ställe krav om kollektivavtal. Vad som verkar möjligt är att henvisa till de kollektivavtalen som gäller på området och lokalt och så i övrigt ställa krav till villkoren för de anställda som vanligtviss regleras av kollektivavtalen. I denna fråga finns helt säkert behov för att närläsa dokumentet.

EU-kommissionen pekar på viktigheten av att man lokalt formulerar en strategi för hur man i kommunen vill införa sociala kriterier i sin sociala upphandling som fokuserar på specifike mål, på vad man vill åstadkomma och hur man tänker nå målen. En sådan politik är ett viktigt förste steg i en succéfull införelse och hantering av en offentlig upphandling som ställer sociala krav till de företag som vill leverera varor och tjänster till det offentlige.

Vi har i EPSU nu börjat förhandlingar med de kommunale arbetsgivare på EU-nivå om vi gemensamt kunna formulera några rekommendationer till att ta sociala hänsyn, det kunna vara guidelines till en lokal upphandlingspolitik i frågan, konkreta anvisningar hur man gör i praktiken etc. På mötet i den sociala dialogkommitté i går den 19 januari hade vi en mycket positiv diskussion som lovar gott för det arbete vi gemensam nu skall göra. Tanken är att vi redan när vi träffas i maj månad skall ha ett förslag klart.

2011 – nya utmaningar

Så körar det för full kraft igen. Knappast är vi kommet in i det nya året för utmaningarna välter in oss. Just nu ser vi att EU-kommissionen i samband med implementeringen av de ekonomiska hjälpe paketen till Grekland och Irland blandar sig i kollektivavtalade löner och villkor. Tjänstemän från EU-kommissionen ignorerar den nationella sociala dialogen och kollektivavtalen och kräver att minimilönar reduceras, att förhandlade pensionsrättigheter tas bort, att såkallade stelheter i lönesystemet reduceras. EPSU har tidigare ifrågasatt EU-kommissionens agerande i samband med långivning till Lettland, Ungern och Rumänien.

EU-kommissionens förslag till den framtidiga ekonomiska styrningen av de nationella ekonomierna, finanspolitiken, i ljuset av den finansiella och ekonomiska krisen tycks öppna upp för mer direkte intervention i de nationella ekonomierna och därmed i nationellt avtalade villkor. Förslagen till förstärkt gemensam ekonomisk styrning är för nuvarande till diskussion i EU-Parlamentet och i olika av Parlamentets utskott, bland andra Utskottet för Ekonomi och Valutafrågor och här är det Gunnar Hökmark, Moderaterna och Olle Schmidt, Folkpartiet som representerar Sverige.

GOD FORTSÄTTNING

Hoppas ni har haft en fin och härlig jul och vägen in i det nya året inte var för svår att hitta i ruset. Själv skall jag inte klaga, det har varit trevligt och mysigt att fira jul och Nytt År med familj och vänner.

Och mycket snö har vi fått – jag har skottet snö dag ut och dag in. Det kommer aldrig att bli min hobby, men fint är det.

Och så har jag fått en fantastisk bog av min syster – ”Taler der forandrede verden”, som innehåller ett tjugotals tal av olika personligheter, från Jesus och Muhammed till John F Kennedy och Mandela. Spännande läsning – och kul också. Här vid årsskiftet kan jag jo citera Jawaharlal Nehru, som blev Premiärminister vid Indiens självständighet i 1947:

”Fortiden er ovre, og det er fremtiden som drager os nu”.