Ibland får man vara väldigt tydlig och precist i sin argumentation i en principiell fråga. Det fick jag vara i torsdags i EPSU:s arbetsgrupp om sociala tjänster där vi dryftade vi ett projekt som ett antal europeiska brukarorganisationer och tjänstleverantörer inom det sociala området tänker starta med stöd från Europa kommissionen och där EPSU ingår som en samarbetspartner och rådgivare. Målet är som det heter på engelska “Promoting employers’ social services organisations in social dialogue”, att kartlägga hur det ser ut inom det sociala området med kollektivavtal, relationer mellan parterna, samarbetet mellan arbetsgivarna mm med det syfte att utvärdera möjligheterna för att etablera en social dialogkommitté inom det sociala området. Det mesta är i och för sig ganska bra, men problemet uppstår när man helt undgår att omtala den störste leverantör av sociala tjänster, nämligen kommuner och landsting, inte med ett ord nämner CEMR, de kommunala arbetsgivare och inte på någon plats omtalar att det faktisk redan finns en social dialogkommitté – för lokal och regional förvaltning – som faktisk också täcker det sociala området. Vi behöver inte en social dialog kommitté mera. Vad vi behöver är att förstärka samarbetet med de kommunala arbetsgivare på EU nivå och ingå flera avtal, joint statements, guidelines etc. som har betydelse på våra medlemmar på deras arbetsplats och i deras jobb.
Det blir ännu mer löjligt att läsa projektbeskrivningen som omtalar EPSU:s roll i projektet som rådgivare. Varför har EPSU inte gjort organisationerna bak projekten uppmärksam på CEMR, på existensen av en redan bestående social dialog kommitté som också täcker det sociala området och på att EPSU faktisk i nuläget inte stödjer etableringen av en social dialog kommitté specifikt för det sociala området? Det kan man verkligen undra sig över – jag gör i alla fall.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar