En vanlig "dag" på jobbet

Köpenhamn, Stockholm, Helsinki och nu Bryssel – en vanlig dag ”på kontoret”. I går tisdag började med möte i TCO:s EU-nätverk. Tillsammans med kollegor från flera TCO förbund diskuterade vad som är på gång i EU – Euro-krisen, ekonomiska styrmedel, skatt på finansiella transaktioner, visstidsanställningar och EU-rätten och en del andra EU-frågor som har konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden.

Med utgångspunkt i en rapport från TCO om EFS kongressens diskuterades EU lagstadgade minimilöner. Vi och de övriga centralorganisationerna i Norden utsättas för ett hårdare og hårdare press från EFS i denna fråga. EFS vill ha EU lagstadgade minilöner – hur det så skall kunna ske – och redan på kongressen hade man ett önska om att fatta ett beslut om ett sådant krav. Vi lyckades från nordiskt håll att förhindra detta och uppskjuta beslutet till senare. Men det är bara en tidsfråga – jag tror det är utom all tvivel att vi kommer att bli överkört i EFS. En stor majoritet stödjer kravet, vi i norden är väl de enda som är emot. Frågan är så om det djupast sett får konsekvenser för oss. Kanske finns också fortfarande möjligheter för en kompromiss som på en eller anden sätt håller oss utanför. Ytterligare återstår att beskriva hur man tänker att EU skall ta beslut om en minimilön, nivån för den och hur den skall implementeras. Man kan väl också hoppas på ett mirakel – att Europafacket fattar att en EU minimilön är en kapitulation och att det reellt vill medföra lagsäkrat lönedumpning.

Från TCO gick det till Helsinki till en träff med nordiska kollegor inom kommunsektorn. På dagordningen stod ett föredrag och diskussion om det ekonomiska och politiska läge i Ryssland och de baltiska staterna. Det är inte rart att lyssna på – ökat fattigdom, övergrepp på den politiska oppositionen, det som är kvar av den, starka nationalistiska rörelser, isär bland ungdomar. Lägg till att många ryssar likställer den utveckling som har drapat dem så hårt med utveckling av demokrati i västligt förstånd. Därför är Putin så populär och Stalin är fortfarande den stora helt.

Och nu är det så Bryssel. I morgon onsdag möte på EPSU. Det är ledningen i EPSU:s fasta kommitté för lokal och regional förvaltning som träffas för att planera höstens möten i kommittén och i den sociala dialogen. Med från mötet i Helsinki har Anders Hammarbäck och jag önskat om mera fokus och fler beslut båda i EPSU:s fasta kommitté och i den sociala dialogen. Den sociala dialogen skall inte bara vara många möten i Bryssel, den skall synas, den skall göra en skillnad för våra medlemmar, annars är det bortkastat tid och resurser.

Igång igen

Börjar vecka två efter semestern och programmet är redan fullt. Det var ingen lugn start, tvärtom, full start från början. Det är kanske också bäst så, komma igång direkt. Det märks att kollegorna redan har jobbat ett par veckor och att semestern också så småningom är slut i Europa.

Förra veckan var mest möten, uppdateringar och planering. Träff med kollegorna i de andra svenska EPSU medlemsorganisationer för att planera arbetet för hösten och det kommande år, båda inom EPSU men också i ISKA. I ISKA har vi kongress i november nästa år och det förberedande arbete är redan börjat. Diskussionen om ett nytt politik- och aktivitetsprogram är börjat, en diskussion som vi deltar i. Globalt står vi överför stora utmaningar – demokratirörelserna i en rad arabiska länder, den ekonomiska krisen och de våldsamma nedskärningarna i välfärdstjänsterna och de offentliga anställdas löner och anställningsvillkor, fattigdomen, klimatförändringarna, fackets roll, organiseringen och mycket annat. Men om vi skall vara effektiva, kunna påverka och få inflytande måste vi vara fokuserade och prioritera vårt arbete – och det är ingen lätt process.

Denna vecka börjar med en träff med nordiska kollegor – vi skall bland annat dryfta den aktuella politiska och ekonomiska situationen i Baltikum och Ryssland, hur vi samarbetar med våra arbetsgivare nationellt om EU-frågor och våra arbetsgivares engagemang i den sociala dialogen på europeisk nivå samt planera det kommande arbete inom den sociala dialogen på EU-nivå.

Efter denna träff går det till Bryssel tillsammans med Anders Hammarbäck, möte i EPSU med ledningen av den fasta kommittén för lokal och regional förvaltning. Också detta möte är primärt planering av kommande aktiviteter, dels i den fasta kommittén och dels inom den sociala dialogen.

Och från Bryssel går det retur till Stockholm – till den stora fest och överraskning, det nya namnet!