Nu är det Jul, äntligen är det Jul

Med en mindra omskrivning av Driving Home for Christmas, en julsång från 1988 som skrevs och spelades in av britten Chris Rea är jag ”flying home för Christmas”. Det skall bli härligt att fira julen med familj och vänner, god mat och kanske en enstaka julöl.

God Jul och ett gott Nytt År till alla.

Brussels calling

I går hade Anders Hammarbäck och jag ett telefonmöte med EPSU och representanten för de europeiska arbetsgivarna i CEMR. Vi skulle färdigöra det arbetsprogram för den sociala dialogen för de kommande tre åren som vi diskuterade på mötet i den sociala dialogkommittén fredag den 10 december. Vi prioriterar den ekonomiska krisen och dens konsekvenser för kommunerna, härunder också frågan om finansiering av välfärdstjänsterna (kolla EPSU:s hemsida http://www.epsu.org/a/7116 och läs det gemensamma brevet till regeringschefernas möte i EU den 17 december).

Den framtida arbetsplatsen och implementeringen av de guidelines om hot och våld från tredje person som vi nyligen har avtalat inom ramen för den sociala dialogen är hög på dagordningen.

Sociala kriterier i offentlig upphandling ingår också i arbetsprogrammet. Kommissionen har offentliggjort ett ”Staff working document” om de sociala kriterierna. Dokumentet dryftades kort på mötet den 10 december och diskussionen kommer att fortsätta i en arbetsgrupp som träffas den 19 januari. Målet med våra diskussioner är att skriva guidelines om hur sociala kriterier kan ingå i offentlig upphandling.

Vi behöver offentliga investeringar

Sitter just nu i möte med de kommunala arbetsgivarna på europeiskt nivå och diskuterar ett gemensamt uttalande (joint statement) om finanskrisen och konsekvenserna för kommunsektorn och välfärdstjänsterna. Uttalandet kommer bland annat att peka på betydelsen av den offentliga sektor, att Europa behöver en stark social dimension och långsiktiga investeringar i kommunsektorn.

I Bryssel igen igen – sista gången i år.

Är kommet till Bryssel. 11 timmers körsel från Köpenhamn, små 100 mil. Efter det är en belgisk öl det bästa.

I morgon har vi ”plenar-möte” i den social dialog kommittén för lokal förvaltning. Vi skall träffa de kommunala arbetsgivare på EU-nivå, CEMR, där SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) är medlem tillsammans med kommunale arbetsgivare i det mesta av EU.

I morgon har vi tre punkten på dagordningen – (1) den finansiella krisen och dens konsekvenser för kommunsektorn, vi skal bland annat lyssna på en inledning om varför vi alla behöver offentliga investeringar, (2) sociala kriterier i offentlig upphandling, där EU Kommissionen inleder om deras nyligen offentliggjorde guidelines och (3) ett nytt arbetsprogram för dialogkommitténs arbete de kommande tre åren.

Fokus på krisen och fackliga rättigheter



ISKA:s generalsekreterare Peter Waldorf
och mötets ordförande Larry Brown



Mötet i ISKA:s Policy Programme Advisory Group är efter två dagars diskussioner slut. Vi är i dag kommet överens om ett slutdokument, där vi i tillägg till de prioriteringar som ISKA:s styrelse för ett par veckor sedan fattade beslut om (privatiseringar, finansieringen av den offentliga sektorn/välfärdstjänsterna och osäkra anställningsvillkor) föreslår, rekommenderar ISKA också att fokusera på fackliga rättigheter och den finansiella och ekonomiska krisen. När vi ser runt i världen just nu kan vi konstatera att inte bare offentligt anställdas villkor, löner, pensioner och arbetsmiljö hotas men också att deras fackliga rättigheter, t.ex. rätten till att organisera sig, rätten till att förhandla och ingå kollektivavtal, rätten till att organisera möten, att informeras och konsulteras är under våldsamt press. När det rör sig den finansiella krisen har vi behov för kvalificerade argumenten emot och alternativen till den aktuella nedskärningspolitik vi se i många länder. Här kan ISKA spela en särskilt roll, också i förhållande till de internationella finansiella institutioner som Världsbanken, IMF och OECD och ifrågasätta den gällande ekonomiska teorin och politik.

I Genève för att rådgiva ISKA

Är i Genève med Anders Hammarbäck. Vi deltar i det första träffet i ISKA:s Policy Programme Advisory Group. ISKA:s styrelse tillsatte gruppen på sitt möte i november 2009. Vi har i ISKA kongress varje femte år. Det betyder att politik och program måste utvärderas och ändras i ljuset av förändringar i den globala politik och ekonomi. Da vi senast hade kongress i 2007 var det ingen som förutsåg den att vi ganska få år efter ville få en global finanskris med de konsekvenser vi har set. Det är bakgrunden till att styrelsen tillsätta denna rådgivande grupp.

Gruppens roll är att ge råd och rekommendationer till ISKA:s styrelse och sekretariat om implementeringen av ISKA:s globala politik och strategiska uppgifter, prioriteringar på grund av förändringar i den globala politiken, utformning av branschstrategier, i globale frågor som Världsbanken, Internationella valutafonden, internationella handelsavtal, klimatförändringar m.m.

Idag pratade vi primärt om ISKA:s aktuella verksamhet, medlemsförbundens prioriteringar nationellt och aktuella problem. I morgon skall vi försöka att binda ihop ISKA:s uppgifter och prioriteringar med de utmaningar vi som fack, båda nationellt och globalt står överför.

Det finns Jultomtar och tomtenissar, vättar och nu också juldirektörer



Foto EFS hemsida

Kolla Eurofackets hemsida. Här finns en alternativ julkalender – Bonuskalendern. EFS har börjat en Bonus Watch kampanj, där man avslöjar bonuskulturen inom finanssektorn. Det gör man bland annat genom att hänga ut en konkret bankdirektör för varje dag fram till jul – den förste är António Horta-Osório, direktören för den krisdrabbade banken Lloyd. Denna bank fick en ganska stor andel av den 37 miljarder pund stora hjälppaket som den engelske regeringen skickade till bankerna. Han kan få upp till 80 miljoner i bonus om året. De nästa luckor i Bonuskalendern berättar om oron i de franska bankerna för en större kontroll med bonusarna och att på samma tid som den engelska regeringen genomför store nedskärningar i välfärden så kan direktörerna i de 100 störste börsnoterade företag i England se att deras lönninger ökar med 55%.

Fina dagar i Köpenhamn

Tisdag hade vi Politikerforum i NTR (Nordisk Tjänstemanna Rådet) – här träffades ordföringarna från SKTF och systerförbund från alla de nordiska länderna. Jag blev omvalt till generalsekreterare, en post som jag faktisk är väldig glad för. Det är väldig trevligt och givande att träffa kollegorna från våra nordiska systerförbund. Trevligt för att humöret alltid är högt, att det är så oformellt, att vi kan lita på varandra och därför prata fritt. Givande för att NTR är en politisk verkstad till inspiration för medlemsförbunden, där vi diskuterar allt från den ekonomiska krisen och dens konsekvenser för den offentliga sektorn till yrkesfrågor, rekrytering och förhållningssätt till främlingsfientliga partier. Vi har väldig mycket gemensamt varför vi tar oss god tid till erfarenhetsutbytet och information om det aktuella läget i det enskilda land och organisation.

Måndag kväll hade vi en traditionell dansk jullunch – nu är julen kommet, så härligt och mysigt.

Apartheid – i röd och vit



Deltog i går i ett seminarium som SKTF anordnade om Sverigedemokraterna och vårt förhållningssätt till detta invandrarfientliga parti. Alexander Bengtsson, som är ansvarlig för Expos utbildningsverksamhet gav en lysande beskrivning av Sverigedemokraterna, deras historia och retorik. Vad han inte vet om Sverigedemokraterna är inte värd att veta.



Alexander från Expo - kolla deras hemsida http://www.expo.se/



Da han beskrev rörelsen ”Bevara Sverige svensk” och deras krav om att begränsa invandringen till seriösa invandrare från kulturellt och etnisk besläktade länder kom jag till att tänka på mitt hemland Danmark. Samma retorik använder regeringen och Dansk Folkeparti just nu – vi skall bara ha seriöse invandrare som vill Danmark. Därför vill de införa ett poängsystem, ett system som ställer nya krav till utlänningar som önskar att flytta till Danmark för att bo sammen med äkta maka(e). Enligt poängsystemet skall utlänningar med bra språkkunskaper, en universitetsgrad eller kvalificerat arbetserfarenhet som bara kan fås genom jobb som kräver universitets eller högskola utbildning. Man skall ha ett vist antal poäng för att kunna få uppehåll i Danmark. Har du en utbildning från ett top 20 universitet kan du komma in, är du snickare eller sjuksköterska utan stora språkkunskaper så får du inte komma in. Har du utbildning, kvalificerat arbetserfarenhet och pratar engelska, fransk, tysk eller spansk kan du komma in. Andra språk ger ingen poäng.  Systemet favoriserar utlänningar från västliga länder och utesluter stort set alla andra. Systemet drappar inte bara invandrare som bor i Danmark och gärna vill ha sin äkta maka(e)till Danmark med också danska statsborgare som vi ha sin utländska äkta maka(e) till Danmark. Så framöver kan en dansk inte gifta sig med vem som helst – jo om man vill flytta från Danmark vill den danska staten inte blanda sig i det.



”Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende på ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Män och kvinnor skall ha samma rättigheter i fråga om äktenskaps ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning”.

(FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, art. 16).

En vecka i Stockholm!

Tänk en gång, skall vara på kontoret i Stockholm en hel vecka. Skall göra väldig mycket olikt under veckan.

Skall läsa olika dokumenten, t.ex. EU Kommissionens arbetsprogram för 2011, om såkallade sociala tjänster i allmänhetens intresse och andra som kanske har ligget för länga på mitt skrivbord.

Skall förbereda ett möte i NTR (Nordisk tjänstemanna Rådet) som vi har på tisdag i nästa vecka. Högst på dagordningen är en utvärdering av samarbetet (SKTF:s olika systerförbund i Norden, t.ex. Delta i Norge och HK/Kommunal i Danmark) och planeringen av nästa års konferens som äger rum i juni i Norge.

Skall intervjus om den sociala dialogen och förbereda det nya arbetsprogrammet för den sociala dialogen för lokal och regional förvaltning för åren 2011-2013.

Och så skall jag städa och tvätta – familjen kommer till Stockholm på torsdag och stannar helgen över. Det blir trevligt.

Globalt grupparbete Genéve

Sitter med Eva Nordmark på styrelsemöte i ISKA – det är sista dagen av tre dagars möte. Kollegor från hela världen har diskuterat strategiska frågor, vilka frågor skall prioriteras de kommande åren fram till kongressen 2012. Vi har diskuterat i grupper och i plenum. Jag deltog i en grupp tillsammans med kollegor bland annat från Indien, Japan, Australien som diskuterade finansiering av välfärdstjänsterna, hur vi säkrar att de välfärdtjänster som vi vill ha också kan finansieras. Vi diskuterade också om vi kunna hitta gemensamma uppfattningar i såkallade gränsöverskridande skattefrågor som företagskatt och skatt på finansiella transaktioner.

Vi har också diskuterat hur vi kan förbättra den omfattande utvecklingsprojekt verksamhet som ISKA bedriver, hur vi kan använda pengarna – över 20 miljoner – bäst, så vi kan igångsätta så många aktiviteter som möjligt och involvera flest möjliga systerförbund och fackliga förtroendevalde.

Till möte i ISKA:s styrelse

Är kommet till mitt hotell i Nyon små 20 minuten i tåg från Genève. Skall i morgon tillsammans med Eva Nordmark delta i ett möte ISKA:s styrelse. Flera frågor finns på dagordningen – vi skall prioritera verksamheten för de kommande två åren, vi skall diskutera hur vi kan utveckla projektverksamheten så vi kan få ännu bättra resultaten i arbetet med att stärka facket i olika delar av världen och vi skall utvärdera den stora konferens om kvaliteten i de offentliga välfärdstjänster som ISKA tillsammans med andra globala fack genomförde för ett par veckor sedan och hur vi nu kommer vidare (se min blogg från 12 till 19 oktober).

En ny fråga för EPSU

På EPSU styrelsens möte i förre vecka dryftade vi en helt nytt fråga för EPSU – aktiviteter för yngre arbetstagare. Frågan innehöll två förslag till beslut – att bilda ett ungdomsnätverk och formulera en ungdomspolitik bland annat om ungdomssysselsättning, utbildning och rekrytering.

Nu skall EPSU bilda nätverket som skall bestå av aktiva ungdomar. Nätverket får så i uppgift att diskutera och föreslå aktiviteter, identifiera politiska prioriteringar och skapa en länk mellan nätverket om EPSU:s rekryteringsarbete.

Från alla oss till - bara EU Kommissionen

Har just skickat SKTF yttrande till EU Kommissionen om grönboken om pensioner – ”Green Paper – towards adequate, sustainable and safe European pension systems”.

Yttrande ligger i tråd med det svar vi skickade till TCO i samma fråga och som jag beskrev här på bloggen 27:e oktober. Vi har preciserat vår synpunkt när det rör sig jobben och kollektivavtalens betydelse, också i frågan om pensioner.

Vi har istället skrevet en inledning som går på temat fattigdom och ”decent pension”.

SKTF welcomes a European debate on pension and the Green Paper “Adequate, Sustainable and Safe European Pension Systems” launched by the Commission July the 7^th 2010. As the Commission writes in the green paper “Millions of Europeans are wholly dependent on pension”[1]. Adequate, sustainable and safe pension is therefore of great importance for them to secure a decent life after retirement. But decent pension and decent life after retirement is not the reality for many, on the contrary millions of pensioners live in poverty and without hope for a better life. A European debate on how pensioners life can be improve is therefore needed and essential.

Having said that SKTF wish to point out that the European Union according to the current treaties has no competence to intervene in national pensions systems, their organisation, structure and financing.

On the other hand the European Union could play a positive and constructive role in this area together with the member states to set up common goals for the Union concerning the obligation for the member states to ensure the future pensioners a decent pension.

A better, adequate, sustainable and safe pension also gives coming pensioners better possibilities to buy goods and services and so contribute to national economy. Deterioration of pension would have to opposite effect and be a downward spiral that only would result in increased poverty and negative effect on the national economy.

Pension systems in Europe are very different and are a result of national history, the political and social development. Not all pension systems are built on pay-as-you-go but consist of a variety pensions schemes. The old-age dependency ration doesn’t have the same meaning or consequences if an increasing part of pensions are funded through e.g. collective bargained occupational pension schemes or other different forms of funded legal state pension systems/schemes.

---

[1] Green Paper page 2

Möte i EPSU:s styrelse

Sitter just nu till sammans med Eva Nordmark och Anders Hammarbäck på EPSU:s styrelsemöte. Vi har haft flera spännande diskussioner om bland andra den ekonomiska krisen och krispolitiken i de olika europeiska länder, klimatfrågan och hur vi båda nationellt och på EU-nivå skärper vår profil i denna fråga och etablering av ett nätverk för yngre fackliga företrädare.

Från Oslo till Bryssel med ett ”stop over” i Köpenhamn

Hemma i Köpenhamn igen efter ett par dagar i Oslo. Men bara för en kort stund så resväskan kan fyllas med rena kläder och så är det vidare till Bryssel.

Hur kan vi på bästa sätt påverka diskussionerna på EPSU:s styrelsemöte i nästa vecka? Det dryftade vi igår på mötet i NOFS:s ledningsgrupp (Nordens Offentliganställdas Fackliga Samorganisation). I ledningsgruppen sitter alle de nordiska ledamöterna i EPSU:s styrelse.

Tre frågor är i centrum.

Den ekonomiska och finansiella krisen och konsekvenserna för isär välfärdstjänsterna och de offentligt anställda. Vad skall vara Europafackets svar på de omfattande och i många länder våldsamme nedskärningar i välfärdstjänsterna som vi ser just nu i hela Europa. I visse länder ser vi strejker och demonstrationer som reaktion på nedskärningarna. Men även att den folkliga stöd till strejker och demonstrationer tycks stärk så ses ingen ändringar i nedskärningspolitiken. I andra länder verkar det som om folk generellt har accepterat den ekonomiska politiken eller resignerar för att de inte ser alternativen till att ”nedskärningarna är nödvändiga och enda möjligheten” . I ljuset av detta måste vi erkänna att vi har förlorat kampen om idéerna. Vi har inte lyckas att övertyga folk om att våra lösningar är den bästa vägen ut krisen, att krisen visar att vi har behov för offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning, arbetsmarknadsåtgärder mm. Är det våra lösningar som inte är trovärdiga eller kan vi inte förklara oss.

EU Kommissionens grönbok om framtidens pensioner skall vi också dryfta i EPSU: styrelse. Vi vill peka på, att pensioner är en nationell befogenhet, alla anställningar ska vara förknippade med pensionsrätt oavsett sysselsättningsgrad och anställningsform, att kollektivavtalssystemet ger en struktur för att hantera detta och det enbart är arbetsmarknadens parters som har befogenhet att inrätta och utveckla dessa kollektivavtalade tjänstepensionssystemen.

EPSU:s ekonomi kommer också till att ta en del av vår tid. EPSU drabbas av att medlemsorganisationerna har svårigheter med att organisera de anställda på de offentliga arbetsplatserna, isär de som outsources och privatiseras. Färre medlemmar ger mindra avgifter. Hur säkrar finansieringen av de uppgifter vi vill att EPSU skall lösa? Är svaret ökade avgifter eller finns andra möjligheter? Starkare prioritering och mera fokus på organisering, att attrahera nya medlemsförbund till EPSU och få frågan om organisering överst på dagordningen i EPSU:s medlemsförbund – facketförandras.nu (www.facketforandras.nu) på Europanivå.

I Oslo

Sitter just nu på Fagforbundet i Norge – Kommunals systerförbund i Norge – till möte i NOFS, den nordiska valkretsen i EPSU (se inlägg från igår den 2 november 2010).  Mötet är delat i två. Den ena delen rör sig mer formella frågor som godkänning av verksamhetsberättelse och räkenskap för 2009, budget och avgift för 2011 och andra frågor som rör sig samarbetet inom NOFS.

Den andra delen består av två teman. Det ena är ”Tjänster i Allmänhetens intresse” efter Lissabonföredraget, där en anställd på EU:s representation i Norge orienterade om den senaste utvecklingen. Begreppen ”Tjänster i allmänhetens intresse” är i stort ett speciellt EU talesätt/uttryck för offentliga sektorn och välfärdstjänsterna. Det annat är kollektivavtalsförhandlingarna i Norge, Sverige och Finland, där kollegor från facket i de tre länder redovisade för avtalsrörelserna som genomfördes under året 2010.

I eftermiddag träffas ledningen i NOFS, som består av alla de nordiska ledamöter och suppleanter i EPSU och ISKA:s styrelser. Här skall vi förbereda och fatta beslut om ställningstagen till de olika frågor som finns på dagordningen för EPSU:s styrelsens möte måndag och tisdag i nästa vecka.

På väg till Oslo

Denna vecka står i det nordiska samarbetets tecken. Representanten från de offentligt anställdas förbund i hela norden träffas idag och de kommande dagarna bl.a. för att förbereda sig till styrelsemötet i EPSU som äger rum måndag och tisdag i nästa vecka i Bryssel. Mötena i Oslo sker inom ramen av NOFS, Nordens Offentliganställdas Fackliga Samorganisation. NOFS, bildades i 1998 för att formalisera samarbetet kring internationella fackliga frågor i Norden. Idag samordnar NOFS verksamheten för 42 nordiska fackförbund inom den offentliga sektorn.
NOFS syfte är att påverka verksamheten inom Internationalen för Stats- och Kommunalanställda (ISKA) och Europeiska Federationen för Offentliganställdas Förbund (EPSU).
NOFS utgör den största valkretsen inom ISKA och EPSU sett till antalet medlemmar. Detta är en följd av att vi i Norden har en stark facklig tradition. I Danmark finns 15 medlemsförbund, i Norge 11, i Finland 8, i Sverige 7, samt på Island 1 förbund. Det sammanlagda antalet medlemmar för år 2009 var ca 2 291 000. Även vi ”bara” är 7 fackförbund från Sverige så utgör vi med runt 900 000 medlemmar en stor del av NOFS. De svenska organisationerna är förutan oss, SKTF, Kommunal, ST, SSR, SEKO, Vårdförbundet och Transport.

Deltagande i möten betyder vanligviss också väldig mycket papper – mötena i NOFS och i EPSU styrelse är inget undantag.

Grönbok om pensioner

EU kommissionen har publicerat en grönbok om pensioner – ”Med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensionssystem i EU” som den så snyggt kallas. En grönbok är ett sorts upplägg till diskussion om ett specifikt ämne, där Kommissioner ställer en rad olika frågor som ofta rör sig om framtidiga EU initiativen och lagstiftning. Regeringer, facket och arbetsgivarna och andra som har intressen i frågan som lyftas av Kommissionen kan skicka in yttrande. På bakgrund av de inskickade yttrande skriver Kommissionen så vanligviss en vitbok, som innehåller förslag till framtidig lagstiftning eller andra initiativen på EU nivå inom det specifika området/ämne.

Når det rör sig arbetsmarknads- och sociala frågor skall arbetsmarknadens parter höras. Det sker ofta genom Europafacket som skickar en förfrågan till sina medlemsorganisationer om de vill yttra sig i frågan, som t.ex. nu om grönboken om pensioner. TCO tar som medlem av Europafacket kontakt till förbunden i TCO för att få bidra från medlemsförbunden till sitt yttra sig om grönboken om pensioner. Det finns också nationella hearingsprocessen och det är också möjligt att svara EU Kommissionen direkte. Denna möjlighet finns också för SKTF

Vi har i SKTF skickat nedanstående kommentarer till TCO:

1.       Alla medlemsstater bör vara skyldiga att ha ett pensionssystem (som kan bestå av olika delar – statspension och i tillägg härtill tjänstepensioner, privata pensionssparande) som säkra en pension till alla som är stabila oavsett den aktuella ekonomiska situationen.

2.       Huvudsyftet med pensionssystemen och EU reglering på området måste vara att säkerställa de kommande pensionärernas pension och inte hållbara statsfinanser.

Om EU skall ta nya initiativ på pensionsområdet så är en av de viktigaste uppgifterna att se till att medlemsländerna har ett pensionssystem samt att dessa uppfyller vissa viktiga grundkrav i form av nivå, värdesäkring och förutsägbarhet

3.       Arbetsmiljö, livslångtlärande och ändrade attityder mot äldre är viktigare för att förmå fler att arbeta längre än att pensioner är flyttbara. Det kan därför verka motsägelsefullt att Kommissionen i sin strävan efter att minska de administrativa bördorna för företagen tänker ändra och försämra arbetsmiljölagstiftningen på EU-nivå (Stoiber-rapporten).

4.       En högre pensionsålder ger inte i sig själv fler jobben. Fler jobben kräver en lång rad av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det finns inget perspektiv i att äldre på arbetsmarknaden istället för pension skall ha arbetslöshetsersättning.

5.       En reglering ska ange minimikrav och ska inte inkräkta i den fria rätten att teckna kollektivavtal och igenom dessa avtalsbaserade tjänstepensioner.

6.       Det finns skillnader på att ta med sig pensionsrättigheter och att flytta sitt pensionsuppsparande från det ena system till ett annat eller över landgränserna. Det viktigaste är rätten till intjänande av pensionsrätter, att bibehålla sina pensionsrättigheter, att pensionsrättigheter behandlas lika oavsett var man är bosatt eller om man är kvar pensionssystemet eller flyttat till ett annat på grund av jobbskifte.

7.       Alla anställningar ska vara förknippade med pensionsrätt oavsett sysselsättningsgrad och anställningsform. Kollektivavtalssystemet ger en struktur för att hantera detta. Kommissionen bör uppmuntra arbetsmarknadens parter att inrätta kollektivavtalade tjänstepensionssystem.

8.       Förmåner ska vara destinerade till en individ och vara värdesäkrade för framtiden. Reglering på EU nivå kan säkerställa att folks pensioner inte äventyras och utsättas för spekulation.

9.       En uppgift för EU kan vara en gemensam europeisk standard för skydd av arbetstagare vid insolvens i företagen.

10.    Kan också vara en idé att skapa en upplysningstjänst för pensionsinformation för att öka förutsägbarheten och reglera hur information om pensionsförmåner ska ske så att informationen är standardiserad så att individen kan följa intjänade pensionsförmåner oavsett intjänande land och system.

Jag kan bli så förbannad

Just nu använder jag en del tid i flyget och på flygplatser på att läsa en rapport från University of Greenwich ”Why we need public spending”. Den är väldig spännande att läsa. När jag läser den och jämför den med vad som händer runt i Europa kan man bli ganska upprört. Till exempel – det påstås ofta från politiskt håll med stöd från all världens ekonomer att en stor offentlig sektor är ett hinder för en stor tillväxt, att det offentliga förbruk är en börda för en marknad ekonomi, där vill växa snabbare och mycket mer om man genomförde nedskärningar i det offentliga förbruket. Rapporten visar emellertid ett klart samband mellan offentligt förbruk och hög tillväxt – att ekonomisk tillväxt går hand i hand med ökat andel av offentliga kostnader/förbruk i förhållande till BNP.

Ett annat exempel är den enorme stöd till de krisdrabbade bankerna – hjälpen till bankerna utgör 1 900 milliarder amerikanska dollars. I England utgör hjälpen till den finansiella sektorn 20 % av BNP eller vad som motsvarar halvdelen av det samlade årligen offentliga förbruk. Och nu skall man i England spara mer än 80 milliarder pund genom nedskärningar i välfärdstjänsterna, fast frysning av lönerna för offentligt anställda som tjänar mer än 235 000 kronor, ökat priser på transport och mycket annat. Finans- och den ekonomiska krisen blev inte orsakat av ökat offentliga kostnader, underskott eller skuld. Tvärtom så är det skattepengar som har finansierat bankerna och de ekonomiska stimulanspaketen som har vart nödvändig som konsekvens av krisen. Och nu skall skattebetalarna och särskilt de offentligt anställda betala en gång till. Ungefär 500 000 offentligt anställda kommer att förlora sina jobb i England tillsammans med 500 000 i den private sektorn. Det tycker den engelska regeringen är fair – av 23 ministrar är 18 millionärer i pund.

Filantropi kapitalism

Tisdag kväll da jag var kommet till Bryssel tittade jag TV och så jag ett program på CNBC, en amerikansk business kanal. Programmet handlade om Filantropi kapitalism som det blev kallad. Filantropi kapitalism är en särskilt variant av kapitalism, där jätte rika kapitalister som Bill Gates, Warren Edward Buffett och andra ungefär 40 personer ger stora delar av sina förmögenheter till olika fattigdomsprojekten, det kan vara i utvecklingsländer eller hemma, t.ex. i ghetton, där det finns stor fattigdom etc.

Programmet vista en del bra och intressant projekten men vista också att detta sätt för hjälp inte är helt oproblematisk och att deras hjälp ofta följs av ett förbättrat investeringsklimat för just deras företag, så man kan kalla det en sorts hjälp till självhjälp. Väldig roligt att lära om.

En av de helt stora aktörerna är Robin Hood Foundation – kolla deras hemsida http://www.robinhood.org/home.aspx.

Det var faktisk ett jätte intressant program – tur att jag vid ett tillfälle zappade mellan kanalerna på en kväll, där jag inte hade bättra att göra.

Skulle vi inte göra en skillnad?

Sitter just nu till möte med de kommunala arbetsgivarna på EU nivå och diskuterar ett såkallade ”staff working paper” från EU kommissionen om den sociala dialogens funktion och potential. I detta staff working paper pekar Kommissionen på erfarenheterna från dialogen och vilka utmaningar som finns.

När man läser Kommissionens paper ser man att vår sociala dialog inom den kommunala sektorn inte är särskilt synlig för Kommissionen och jag fruktar inte heller för våra medlemmar och kommunala arbetsgivare och politikerna. I fall vi tycker det är ett problem så föreslog jag att vi inom dialogkommittén skulle försöka att hitta områden, där gemensamma aktiviteter kunna medverka till at vi blev mera synliga och att vi gjorde en skillnad för dem som jobbar i den kommunala sektorn.

Två områden kunna medverka till detta. Det ena är arbetsmiljöområdet. Vi vet att EU Kommissionen påtänker att ändra EU:s arbetsmiljölagstiftning, ändringar som kanske kan betyda att små och lågrisk arbetsplatser undantas lagstiftningens bestämmelser, t.ex. för skyldigheten att göra riskbedömningar. Och da lång de flesta kommunala arbetsplatser är små och beroende på definitionen av lågrisk också lågrisk arbetsplatser kan konsekvenser bli att största delen av de kommunala arbetsplatserna kommer att undantas. Ett annat område är den växande rasism och främlingsfientlighet i hela Europa. Kunna vi i gemenskap – kommunala arbetsgivare och facket – genomföra en kampanj för racismfria arbetsplatser i hela Europa tror jag vi ville bli väldiga synliga och verkligen göra en skillnad.

Anders Hammarbäck, ordförande för sociala dialogkommitteen ledar mötet.

Representanten för de kommunala arbetsgivarna i Europa

Djävulen finns i detaljen

Träffade idag på ett möte i EPSU en fransk kollega. Han gav en kort redovisning om konflikten i Frankrike. Och i alle fall en sak står klart – konflikten, de många strejker och demonstrationer kommer att fortsätta en tid framöver. I morgon har man en omröstning i Parlamentet om ändringar i pensionssystemet. Även att de redan nu finns vissa omskrivningar i propositionen så är det inte nog för de fackliga organisationerna. Innan omröstning i Parlamentets andra kammare som förväntas att vara i nästa vecka tror man att det kommer att bli förhandlingar. Men strejkerna och demonstrationerna kommer att fortsätta för att lägga maximalt press på regeringen. Demonstrationerna stöds fortfarande av 70% av befolkningen och som min franska kollega sa så är det politiska landskap ändrat – facket är samlat och förenat i denna fråga och en stark allians med socialister, vänstern och miljöpartiet är bildat.

När man läser tidningarna och lyssnar till TV hemma så rör frågan sig ändringar i pensionsåldern, att den skall ökas från 60 till 62. Inte många vill tycka att det är ett problem, vi har ju själva en pensionsålder på 65 även om möjligheten för att gå tidigare finns. Men det finns ett par intressanta detaljer. Den viktigaste är kanske att man idag måste jobba 40 år för man kan få full pension, så om man vill gå på pension som 60-årig måste man ha jobbat sedan man var tjugo. Och det är långt från alla som gör det, genomsnittsåldern när man inträder på arbetsmarknaden i Frankriken är 23 år. För det flesta betyder det att full pension först uppnår från 63 års ålder. Och nu vill man höja från 40 till 42 år för full pension kan fås. Och för många i Frankrika betyder det först full pension när man blir 67 eller 68.

Jo, djävulen finns i detaljen, den vi inte alltid får kunskap om och därför ofta dra förhastade konklusioner.

Tid till reflektion

Det är ett par dagar sedan den globala konferens om offentliga välfärdstjänster slutade och det har vart möjligt att reflektera liten. Helt personligt tycker jag det har vart en av de bästa internationella konferenser har jag deltagit i. I allt 62 inledningar, 31 kvinnor och 31 män, inte så dumt faktisk.

Det är jo bra att SKTF, det vill säga Anders Hammarbäck och jag får möjlighet för att delta i en sådan konferens. Men vad kommer det att betyda för medlemmarna i SKTF, vilken nytta får de av deltagandet i konferensen?  Omedelbart ingenting, tyvärr, för detta är ett långt drag som måste tas. Det beror också på om vi tar ansvar för konferensens budskap, nämligen att formulera en helt ny vision for välfärdstjänsterna, att samarbeta om detta på nationellt nivå och bilda nya och överraskande allianser. Och det tycker jag vi skall. Nu hoppas jag att de globala fackliga federationerna tar på sig ansvaret, dels för att färdigöra Chartern för offentliga välfärdstjänster och handlingsplanen, planen för hur vi skall förverkliga visionen och för att meddela och diskutera med sina nationella medlemsorganisationer om konferensens resultat. Konferensen var jo organiserat av alle de stora globala fackliga federationerna och det är för så vitt nytt, att andra än offentligt anställdas förbund vill ta ansvar för välfärdstjänsterna kvalitet. För från Sverige var det  SKTF, Kommunal och SSR som deltog, men ingen från den privata sektorn, från Handels, Metall, Unionen och de andra som kunna ha vart med. Vi får ta kontakt med dem för att dryfta hur vi kan jobba vidare nationellt. Bare om vi gör det kan medlemmarna i SKTF få nytta av deltagande i denna konferens.

Dag 3

Nu er konferensen om kvalitative offentliga välfärdstjänster snart slut. Det har vart jätte intressant och givande att delta. Som jag skrev igår så är villkoren for offentligt anställda och kvaliteten i de offentliga välfärdstjänsterna väldig olika. Når jag sitter och lyssnar till diskussionerna så kan våra problem hemma verka ganska små och obetydlige. Men vi kan och får inte jämföra de olika problemen, gör vi det blir det farligt för därmed reducerar vi vår rätt till att förbättra villkoren hemma och byter ut denna med tacksamhet. Det är villkoren som är olika. För oss handlar det kanske om att förbättra kvaliteten i våra skolor medans det för andra handlar om att få tillgång till utbildning, att säkra att barn i det hela taget kommer i skola.

Jag lovade i förrgår att jag ville återkomma till Kumi Naidoos tal. Det var väl riskabelt . En sak är att berätta om ett tal, men en annan är att berätta om en upplevelse, det kan man inte. Och det var en speciell upplevelse att lyssna till Kumi. Hans tal var fantastiskt också för han som person är unik. Jag kan därför bara hänvisa till konferensens hemsida där hans tal är omtalat. Länken är http://www.qpsconference.org/content/kumi-naidoo-peace-principles-and-courage-fight-crisis-together.

Vad håller vi på med?

Ibland tvekar jag på vad det är vi håller på med. Här sitter vi flera hundrade från facket i stora delar av världen och diskuterar hur vi kan formulera ett alternativ till den aktuella ekonomiska politik som för nuvarande försöker att lösa den ekonomiska krisen genom våldsamma nedskärningar och försämringar i de offentliga välfärdstjänsterna, i pensioner, i offentligt anställdas löner och villkor.

Vi vill formulera en ny vision för den offentliga sektorn, för välfärdstjänsterna. Och så förlorar vi ändå fokus. Idag har vi lyssnad på två inledare från Norge.

Det ene handlade om den såkallade modellkommunmetodiken, om kommuner som har infört en samarbetsmodell, där de anställda involveras i arbetet med utveckling och omställning. Tanken bak modellen, själva grundidén, är att de anställda är de som känner bäst till arbetsprocesserna, till arbetskulturen, samarbetsrelationerna och brukarna, medborgarna. Därför vill det ofta också vara de anställda som har de goda/bästa förslag till ändringar och lösningar som gör jobben och välfärdstjänsterna bättra.

Den annan inledning handlade om jämställdhetens villkor i Norge, hur man har jobbat med jämställdhet och likalön och vilka utmaningar man står överför primärt när det rör sig frågan om strukturelle löneskillnader. Sistnämnde känner vi också hemma i Sverige.

Det är bra att dra fram konkreta exemplar på hur man har jobbat och hittat lösningar på utmaningar som vi står överför. Men frågan är om vi inte skjuter över målet vid att dra fram erfarenheter från Norge och andra av de nordiska länderna i detta sammanhang. Villkoren för den offentliga sektor och välfärdstjänsterna är otrolig olika och vår värld är långt från den värld som kollegorna från Latinamerika, Afrika och Asien, ja även från USA och Australien.

Jag ville hellera ha lyssnat och deltaget i en diskussion hur vi hitta en gemensam utgångspunkt, hur vi kan bilda nya allianser och sätta frågan om kvalitet i välfärdstjänsterna på dagordningen på ett nytt sätt, globalt som nationellt. Det nästa fråga är nämligen hur vi tar diskussionerna på denna konferens med hem. I morgon skall vi diskutera det charter som jag omtalade för ett par dagar sedan. Hur förpliktar det oss hemma och då alla globala fack är med och därmed de flesta fackföreningar i Sverige så bör vi väl hemma i Sverige ha en gemensam diskussion om hur vi omsätter detta Charter till konkrete förslag och initiativ, t.ex. skapa nya allianser för att nå våra mål – världens bästa välfärd?

Dag 2

I dag börjar vi med en inledning av en gammal kämpe – Samir Amin, ekonom från Egypten. Minns att ha läst ett par av hans böcker da jag var ung. Och det är en del år sedan så jag minns inte riktigt vad som böckerna handlade om. Om jag minns rätt så är han en av huvudmännen bag teorin om den tredje vägen för utvecklingsländerna. Alltså verken den västliga kapitalism eller kommunismen i ost, men en tredje väg. Han val väldig inne på 70 och 80-tallet. I dag är han direktör i det afrikanske kontor för Third World Forum och han är president för the World Forum for Alternatives. Blir spännande att lyssna till honom.

Senare idag har vi workshop, fyra stycken om ”Public service for all”, ”Sustainable cities”, ”People are the profit” och ”Working on the egde”. Så blir det förhoppningsvis mer tid till diskussion.

Vilken dag

Har firat min födelsedag i Genève, vad gör man inte i facket tjänst? Det blev ändå en jätte intressant och bra dag.

Först en intressant och givande första dagen av konferensen om offentliga tjänster.

Därnäst fotballskväll – Danmark emot Cypern, vi vann 2 – 0. Så matchen på en lokal pub tillsammans med svenska kollegor. Tyvärr gick det inte bra för Sverige som förlorade till Holland.

När det rör sig konferensen vet jag inte var jag skall börja och sluta – 16 intressante och tankeväckande inledningar. Det kräver kanske liten tid till reflektioner för det ger mening att berätta om dagens diskussioner. Lyssnade på Kumi Naidoo från Greenpeace och ”Global Call to Action agains Poverty”, men förre detta också anti-apartheid aktivist i Sydafrika. Otroligt spännande person och jag lovar att återkomma till hans inledning. Lyssnade också till Naoko Otobe från Casablanca Dreamers. Ja, vem är det. Har aldrig hört om dem, men kolla deras hemsida http://www.casablanca-dream.net/, väldig intressant.

Och sådan var det hela dagen, den ene intressante inledning efter den annan. En som också var intressant att lyssna på var Richard Samans, Managing Director i World Economic Forum, men också med i tanksmedjan Center for American Progress. Kolla deras hemsida http://www.americanprogress.org/.

Det är sent nu, så det blir inte mer från min hand i kväll. Bare en tankeväckande information från konferensen i dag.

Det finns fyra milliarder människor som inte har en adress – de kan inte få ett brev från en medlem av familjen eller en vän, ej heller en tidning. Och vartill skickar man röstkortet?

Från konferensen - en av flera paneldiskussioner.

Fotball blev det också till – men det är helt omöjligt att se.

On the road again

Så kör det på igen. Ankommet till Genève. Som jag skrev för en vecka sedan skall jag de nästa tre dagarna delta i en stor konferens om kvalitet i välfärdstjänsterna (Quality Public Services). Konferensen organiseras av flera internationella fackliga organisationer som samarbetar inom ramen av Rådet för Globala Facket (Council of Global Unions). Rådet för Globala facket bildades i Bryssel i januari 2007 och i dag är alla de globala facken med.
Rådet för Globala Facket skapades för att uppmuntra närmare samarbete mellan globala fackliga organisationer i syfte att agera mer effektivt på internationell nivå, gynna bättra förutsättningar för organisering och kollektiva förhandlingar.  Förutan ISKA – Internationalen för Stats- och Kommunalt Anställda – som SKTF är ansluten till är det bland andra också lärarnas globala fack, metallarbetarna, transport, finans och journalisterna som är med i Rådet och med till att organisera konferensen.

Denna konferens blir således inte bara ett nytt partsinlägg i diskussionen om viktigheten av den offentlig sektor från dem som jobbar i sektorn. Men nu är alle de som via skatter mm är med till att finansiera den offentliga sektor och som använder de olika offentliga tjänsterna med till att diskutera framtiden för den offentliga sektorn och det i en tid, där vi globalt ser stora nedskärningar i den offentliga sektorn och välfärdstjänsterna, försämringar av pensioner och lönesänkningar för offentligt anställda. Det tycker jag ger ett helt nytt perspektiv för diskussionen.

Konferensen börjar i morgen tisdag med inledningar och diskussioner om bland annat ”En global dagordning för välfärdstjänster av hög kvalitet”, om den ekonomiska krisen, FN:s millennium mål och mycket mera.

Global konferens om välfärdstjänsterna

I nästa vecka skall jag delta i en konferens anordnat av ISKA – ”Internationalen för Stats- och Kommunalt Anställda” som SKTF är ansluten till – i samarbete med andra globala fack. Konferensen handlar om kvaliteten i den offentlige service/välfärdstjänsterna och syftet är att hitta som det skrivas på hemsidan http://www.qpsconference.org/ ”innovative strategier” till att förbättra och utöka offentliga tjänster av hög kvalitet. Programmet för konferensen som äger rum i Genève i nästa vecka kan ses på ovannämnde hemsidan.

På konferensen skall vi diskutera en charter med rubriken ” Geneva Quality Public Services Charter” som också kan hittas på hemsidan ovanför. Det finns också en handlingsplan, som skall utgöra grunden för det globala facks gemensamma aktiviteter.

Inom SVISKA - det vill säga de svenska fackförbund som är med i ISKA - har vi diskuterat förslaget till chartern. Vi tycker det är ett gott förslag och det kan förhoppningsvis bidra till goda diskussioner på konferensen. Vi önskar att lägga till ett stycke i chartern om viktigheten av en god, korruptionsfri och transparang administration och att detta är en rätt på lika fot med andra välfärdstjänster.

Jag har idag skickat förslaget till ISKA och också försökt att lägga det på konferensen hemsida. Det som jag har skickat är följande:

We will propose an amendment to the draft text paragraph five, bullet 3 after ”…health and education,”  saying ” a good, corruption-free and transparent administration,….” and then the rest of the meaning.

We mostly focus on health, education and other welfare services and often forget the services that are premises for our possibilities to provide public/welfare services of high quality. Therefore we would like to point out the need for and the right to a good and transparent administration free of corruption.

Jag återkommer med mer information i näste vecka under konferensens gång.

Tillbaka i Stockholm

Tillbaka i Stockholm igen. Besök av danska kollegor från SKTF:s danska systerförbund HK/Kommunal. 40 förtroendevalda har idag besökt SKTF Stockholm. Vi åkte med dem till Norrtälje, där vi träffade läkarsekreterare, teknik- och miljöförvaltningen, kommundirektören och arbetsförmedlingen. Jätte intressant och bra organiserat. Kamraterna på Stockholm centret och i Norrtälje har gjort ett jättebra jobb.

Europeiskt avtal om våld från tredje person

Efter möten i Liaison Forumet anordnade EU-kommissionen en liten ceremoni, där en ny europeiskt avtal om hot och våld från tredje person skulle undertecknas av facket och arbetsgivarna. Fackliga och arbetsgivarorganisationer inom bland andra sjukhus- och utbildningssektorn, lokal och regional förvaltning och handel har ingått ett avtal/guidelines om hur man förhindrar och reducerar våld från tredje person. Från facket var det bland andra EPSU som SKTF är anslutet till, ETUCE (lärarna) och UNI Europa (Unionen är med här). CEMR, de kommunala arbetsgivare, Hospeem, sjukhus arbetsgivarna – SKL är med i båda organisationerna är två av de fem arbetsgivarorganisationer på EU-nivå som skrev under på avtalet.

På fotot ses Anders Hammarbäck och generalsekreterare i EPSU Carola Fischbach-Pyttel underteckna avtalet.

Möte om den sociala dialogen

Idag hade vi ett extraordinärt möte i det såkallade Liaison Forum. Det är ett forum, där EU kommissionen träffar de sociala parter, det vill säga facket och arbetsgivarna på Europa nivå. Jag deltog i mötet samman med SKTF förra förhandlingschefen Anders Hammarbäck. Och varför deltog vi i detta möte? Jo för att EPSU – SKTF:s europeiska branschorganisation och en del av Europafacket – är part i den sociala dialogen. Tillsammans med de kommunala arbetsgivare på Europanivå, CEMR som SKL är anslutna till utgör vi den sociala dialogkommittén för lokal och regional förvaltning. Anders Hammarbäck är ordförande i kommittén. Det är en av många sektorsdialogkommittéer som finns på EU nivå. Representanten för dessa var bjudit in till mötet idag. Syftet med mötet var att diskutera det aktuella läget i den sociala dialogen på sektorsnivå. Diskussionerna tog utgångspunkt i ett ”staff working paper on the sectorial social dialogue” som EU-kommissionen har skrivit. Pappret är blivit till efter en hearing av såväl facket som arbetsgivarna. Vi har besvarat en omfattande frågeenkät från EU-kommissionen och nu ger Kommissionen sitt bud på vilka utmaningar den sociala dialogen står överför på EU-nivå och hur de gärna ser den utveckla sig de kommande åren.  EU-kommissionen vill se flera bindande avtal på EU-nivå mellan facket och arbetsgivarna. Det finns för många joint statements och inte bindande guidelines, tool kits och liknade. Vidare ser Kommissionen gärna att man blir bättra på att delta i de konsultationer som Kommissionen inviterar till om olika frågor inom social- och arbetsmarknadspolitiken. Kommissionen kommer under hösten och vintern till exempel att konsultera de sociala parterna om arbetstidsdirektivet, utstationeringsdirektivet och en utvärdering av upphandlingsdirektiven. Kommissionen vill också att de sociala dialogkommittéer utvidgar deras arbetsprogram till också att omfattar som klimatfrågan, finansmarknaden. Slutligen vill Kommissionen också att facket och arbetsgivarna spelar en större roll i att förverkliga EU 2020 strategin, den strategi som följer upp den tidigare Lissabonstrategi.

Det var en jätte lång dag – 24 inledningar och ytterligare en del bidrag från deltagarna. Men väldig intressant, det sker väldig mycket inom ramen för den sociala dialogen på EU-nivå.

Demonstration i Bryssel

Typisk – skulle ha vart med flyget till Bryssel här till morgon. Men flygledarna strejker och det gör de fram till kl. 14 i dag. Flygledarna har ganska givet en god grund till att strejka. Och de är inte ensamma. Generalstrejk i Spanien, strejker i Italien, Luxembourg och Frankrike. Faktisk ser vi strejker i stora dela av Europa i dag. Strejkerna beror på de stora nedskärningar i den offentliga sektorn, i välfärdstjänster, i pensioner och pensionsrättigheter och på lönesänkningar för offentligt anställda och förringelser i deras villkors som vi ser i långt de flesta europeiska länder just nu. Av samma grund har Europafacket, EFS kallat till demonstration i Bryssel. Syftet med demonstrationen är att visa det finns andra möjligheter, att det finns alternativ till den nedskärningspolitik som regeringarna i Europa förar just nu som stödjas av EU-kommissionen och som primärt drappar offentligt anställda och dem som är beroende av välfärdstjänsterna. Ytterligare information om demonstrationen kan hittas på EPSU:s hemsida http://www.epsu.org/a/6579 . EPSU är SKTF:s europeiska branschorganisation och en del av Europafacket.

Det var den demonstration jag tillsammans med kollegor från andra svenska fackförbund skulle ha deltaget i. Så blir det inte. Nu är frågan när jag kan komma till Bryssel. Skall delta i ett möte i morgon med EU-kommissionen, europeiska arbetsgivare och representanter från facket i Europa om den sociala dialogen.

 

Äntligen

Otroligt, jag har fått min egen blogg, vem skulle ha trott det?

Det skall bli kul att berätta om SKTF:s internationella verksamhet. Jag hoppas att mina skrivarier vill ge en tydigare bild av vårt internationella engagemang, var vi finns, hur vi jobbar och hur vi försöker att påverka och få inflytande där vi tycker det är viktigt.

Jag hoppas också på respons så vi kan få en diskussion