Europafacket förbereder sin kongress

I dag träffade jag Veronica Karlsson från Förbundsstyrelsen. Veronica är med i den TCO delegation som skall åka till Eurofackets (EFS) kongress som äger rum i Aten i dagarna 16 till den 19 maj. Dels skulle vi kolla upp på ett antal praktiska organisationsfrågor och dels skulle vi diskutera våra – det vill säga SKTF:s – önskar till ett framtidens Europafack. Vad är det för frågor vi vill som lyftas upp på kongressen och hur vill vi gärna att EFS prioriterar sina mål och uppgifter?

EFS är på full gång med att förbereda kongressen. Nu finns således andra utkastet till ett policy dokument. Huvudrubrikerna är sysselsättning, reglering av finansmarknaderna, Europas sociala modell, klimatförändringar och hållbar tillväxt, jämställdhet och mångfall, migration, arbetsmiljö och den sociala dialogen. Så det blir en ganska omfattande policy dokument man kommer att diskutera och fatta beslut om på kongressen.

Vi saknar dock en del i det utkast som finns nu och pekar på följande:

ú   Att EFS ser på sig själv, vem är man, vad vill man. I en tid där facket försvagas i stort set hela Europa är det dags att EFS sätter förnyelsearbetet på dagordningen, när det rör sig politiken och målen, prioriteringarna, hur man bemöter medlemmarna och de många oorganiserade som finns på arbetsplatserna. Det fattas skrivningar om de utmaningar vi står överför, organisering av isär yngre till facket, uppfattningen av facket och vad vi som fack själv kan göra för att stärka organisationerna och kollektivavtalens betydelse.

ú   Att EFS fokuserar mera på fackliga rättigheter, rätten till att organisera sig, till att förhandla kollektivt och ingå kollektivavtal. De fackliga rättigheterna mår inte bra i stora delar av Europa.

ú   EFS undgår stort set att nämna den offentliga sektor och välfärdstjänsternas betydelse. Inte ett ord om den offentliga sektorn betydelse för jobbskapandet, offentliga investeringar i utbildning och forskning, i infrastruktur m.m. I det hela tagit saknas ett stärkare stöd till den offentliga sektorn. Ett klart alternativ till den nuvarande ekonomiska politiken i Europa som till mestadels består av stora nedskärningar i välfärdstjänsterna och angrepp på och försämringar av offentligt anställdas villkor.

ú   Når EFS skriver om Europeiska sociala modellen ser vi gärna stärkare skrivningar om vad Europafacket menar med den sociala modell, vad vi önskar den skall vara och vilka krav ställer vi och vilken roll kan vi som fack spela. Också här undgår man stort set att skriva om den offentliga sektorn och när man omtalar de offentliga tjänster nämnas är det bara som något som skall försvaras och inte utvecklas och förbättras. Se ut över Europa, det behövs verkligen en bättra offentlig service och välfärdstjänster av hög kvalitet.

ú   Strukturella löneskillnader bör högt på dagordningen och det samma gäller kampen emot främlingsfientlighet och rasism.

SKTF försöker påverka genom TCO, idet TCO är medlem av EFS. Men vi har en tillgång mera, genom vår europeiska branschorganisation EPSU kan vi också påverka. Anders Hammarbäck som också är ordförande för EPSU:s fasta kommitté för lokal och regional förvaltning åker förhoppningsviss på ett EPSU mandat till EFS kongressen. Jag själv försöker att tillkämpa mig en plats i EPSU delegationen, vi får se om det lyckas.